Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verken i många fall berett städerna
avsevärd inkomstökning. Men icke
förty ha de även bidragit till, att de
skattedragande få vidkännas en
ständigt ökad belastning. Gör man en
beräkning i vad mån den betalda räntan
å kommunernas totala lånesumma,
uträknad pr bevillningskrona, förändrat
sig, finner man, att denna för samtliga
städer år 1898 uppgick till kr. 1:84,
men år 1908 till kr. 2:44. ”Trots de
till bevillning upptagna värdenas
stora ökning under senare år, har
låneräntan vuxit snabbare.” Detta är
däremot icke förhållandet med
utgifterna för avbetalning å de fonderade
lånen.
Utav de gjorda länen tyckas de
kommunala affärsföretagen
krävt största delen, näst efter dem
f asiighetsf örvärven. Sålunda
ha dessa senare i Stockholm för åren
1898—1908 krävt 29,1 % av samtliga
fonderade lån eller av anskaffade korta
dylika, som förväntas bli fonderade.
Och för Göteborg—Malmö är
motsvarande siffra 28,2 %. Tillsammans ha
dessa tvenne slag av utgifter nästan
genomgående uppgått till halva
skuld-sättningssumman. Efter dem ha
kommit de för byggnadsverksamheten
erforderliga beloppen, vilka utgjort 13,5
å 18,9 % av samma summa, varemot
teckning av aktier, särskilt i
järnvägsföretag, för de flesta städer uppgått
till betydligt mindre storlek.
*
En översikt av totala lånesummans
fördelning uti olika lån visar:
Dén 31 dec. 1898:
Obligationslån . kr. 122,963,201:51
Andra längre
lån ........ ” 10,138,346:70
Korta lån .... ” 12,905,997:58
Den 31 dec. 1908:
Obligationslån . kr. 295,259,414: 87
Andra längre
lån ........ ” 19,615,630:78
Korta lån .... ” 71,510,520:25(1)
Det vill i procentuell beräkning av
totala lånesumman säga:
Den 31 dec. 1898:
Obligationslån ................... 84,3
Andra längre lån ............ 6,9
Korta lån ........................ 8,8
Den 31 dec. 1908 :
Obligationslån ................... 76,4
Andra längre lån ........... 5,1
Korta lån ........................ 18,5(!)
Obligationslåneskulden har i samtliga
städer varit i nästan regelbunden
ökning. De andra längre lånen visa
däremot en absolut minskning för de
större städerna och betydlig ökning
för de övriga. De korta lånen visa i
det hela ökning. Ären 1907 och 1908,
då fondering på gynnsamma villkor
försvårats av penningeräntans
stegring, stegras den svävande skulden
högst avsevärt.
De vanliga amorteringslånen
betydelse tyckas växa med minskad
befolkningsmängd. Desslikes tyckas de
korta lånen väsentligen användas uti
de mindre städerna. Detta torde
delvis bero på, att man brukar hjälpa sig
med kort kredit, intill dess
lånebeloppet blivit så stort, att fondering
lämpligt kan ske. Särskilt under krisåret
1907 var de korta lånens anpart i
nyanskaffningen synnerligen stor, för
samtliga städer jämte Stockholm ej
mindre än 9 0,37 %.
Den verkställda avbetalningen å
fonderade lån har. uträknat i procent
av summan fonderad skuld, hållit sig
någorlunda konstant. I samtliga
städer var den 1899 2,28 % och 1908 2,51
%, i genomsnitt under perioden 2,31
%. Nämnas bör, att i de mindre
samhällena avbetalningsprocenten varit
större. Desslikes tyckes låneräntan ej
undergått mer än helt normala
förändringar. I genomsnitt har den hållit
sig uppe vid 4,41 %.
De enskilda städernas lånerörelse
varierar synnerligen starkt från stad
till stad. År 1898 hade Umeå den
största lånebördan pr individ,
nämligen kr. 325:45, Torshälla den minsta
kr. 3:12. Den senare staden hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
