Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1908 fått sin lånebörda ytterligare
sänkt till kr. 1: 91, varemot
Stockholm nu intoge första platsen med
lånebördan kr. 446:27 pr invånare.
Lika stora äro olikheterna uti
låneräntan å kommunens totala lånesumma
samt avbetalningen å fonderade lån pr
bevillningskrona mellan olika städer.
Den 31 dec. 1908 varierade det
sistnämnda beloppet från kr. 18: 62 för
Örnsköldsvik till kr. 0:16 för
Tors-hälla.
En översikt över den nominella
räntefotens storlek å de
obligationslån, som voro löpande i marknaden
den 1 jan. 1909, visar, hur 3 y2, 3,6 och
3 % %-typerna, vilka begagnades i
stor utsträckning från slutet av
åttiotalet fram mot sekelskiftet, så när som
under de penningknappa åren i
nittiotalets början, numera fullständigt
upphört att användas och undanträngts
av 4 och 4 x/2 %-typer. Räntefoten
har höjts oeh således
kommunalkrediten genomgående fördyrats.
* *
*
Som av ovanstående referat
framgår har såväl de svenska städernas
lånebörda som omkostnaderna för denna
relativt väsentligt höjt s. Mer än
någonsin är lånerörelsen då förtjänt
att särskilt beaktas, i synnerhet som
det knappast kan förnekas, att
lånemedel använts även för sådana
ändamål, som rätteligen bort bestridas av
kommunernas ordinarie inkomster
eller täckas av fondbildning. Den
tyska lagstiftningen har förutsett
liknande omständigheter och utbildats på ett
sätt, som i mer än ett fall kunde vara
oss ett föredöme, särskilt vad
bestämmelserna om fonder beträffar.
Den abnorma storleken av den
svävande skulden framtvang en officiell
utredning under 1907 års kris, som
ledde till den begränsning av
kommunernas fria lån erätt, vilken innebäres
uti lagen den 10 juni 1910 angående
ändrad lydelse av § 74 i förordningen
om kommunalstyrelse i stad.
Huruvida denna skall hava åsyftad verkan,
kan ännu ej avgöras.
Däremot torde åtgärder, som
underlätta skulds fondering och på
rationellt sätt åstadkomma en minskning av
städernas svävande lån, vara i hög
grad erforderliga. Svenska
stadsförbundets styrelse har framhållit detta
i skrivelse den 17 okt. 1909 samt
särskilt understrukit betydelsen av en
kommunal låneanstalt, som
kunde ”genom sin starka ekonomiska
ställning oeh behövlighet för flertalet
städer utöva ett nyttigt inflytande på
deras kredithushållning och medverka
till en frivillig begränsning av den
korta kreditens användning”. Genom
en sådan låneanstalt skulle ock ”i
förhållandet till utlandet, i vad
mån-detta behövde anlitas för den
kommunala krediten, en fördelaktig
ståndpunkt vinnas”.
Att förhållandena med den svenska
kommunala krediten ej äro de bästa,
torde även allmänt insetts. År 1909
cirkulerade ej mindre än 153
obligationslån av olika typer å marknaden
med en räntefot varierande från 3 y2
till 6 % och olika slags
amorterings-planer samt lionverteringsrättigheter
och skilda inlösningsställen för
kupongerna. Många lån gällde mindre
summor, som lämpligen ej borde lagts
som obligationslån. Vad
amorterings-lånen beträffar, är amorteringstiden i
allmänhet densamma, men mindre
lämplig. I Tyskland har man
däremot börjat införa den principen, att
amorteringstiden i vart särskilt fall
beräknas efter anläggningens sannolika
varaktighet. Ett stort antal fel
vidlåda således vår kommunala
lånerö-rörelse, vilken på sista tiden även
börjat bli oroande dyr. Men en stor del
av dessa olägenheter skulle sannolikt
kunna avhjälpas genom en central
kommunal lånekassas verksamhet.
G. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
