Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cialistiska teorin är uppbyggd, liar
man brukat kalla ”den materialistiska
historieuppfattningen”. Denna ger en
Mav till att förstå den historiska
rörelsen. sådan denna framflyter mellan
sina. givna betingelser. Den ger därför
ett ovärderligt stöd åt den socialistiska
teorin.
Vi behöva däremot visst icke frukta,
att denna åskådning, som tagit sig
uttryck i vårt partiprograms allmänna,
grundsatser, skall beröva oss idealens
kraft i vår kamp och låta oss hamna
i en fatalistisk världsåskådning. Den
materialistiska historieuppfattningen
och den i densamma ingående läran
om klasskampen är alldeles icke
liktydig med läran om en naturprocess,
som oberoende av människans
handlingar fullföljer ett bestämt mål.
Betrakta vi de materiella
produktionskrafternas utveckling som en
omedvetet verkande makt i historien
■så framstår åter k 1 a s s k a mpen
som ett återspeglande i människans
medvetande av denna objektiva
process. De materiella
produktivkrafterna. utgöra, kan man säga. det objektiva
momentet i samhällsutvecklingen,
klasskampen åter är dennas subjektiva
eller psykologiska sida. Just genom
denna sin karaktär uppdrager
klasskampen en gräns mot varje fatalistisk
uppfattning av utvecklingen. Vi få
komma ihåg, att vad som sker i det
sociala livet, sker bland levande
människor, som uppställa mål för
utvecklingen och sträva att förverkliga dem.
Den mänskliga viljan är
ett-nödvändigt led i raden av orsaker för
det. sociala skeendet.
Intet kan vara större misstag än att
den materialistiska
historieuppfattningen, när den gör idéerna till
återspeglingar i människosjälen av
praktiska intressen, därmed skulle
göra dessa idéer betydelselösa. Just
därför att ett livsbehov ligger
bakom varje stor idé, får den
oemotståndlig kraft. När kravet på en
annan sakernas ordning i samhället en
gång framsprungit, framträder det i
idén allt klarare och klarare, tränger
det allt djupare i allt bredare massor.
Det är hos den enskilde, som det
ekonomiska behovet, dunkelt känt av det
stora flertalet, först tar form av en
klar idé. och därigenom lär den
enskilde de många vägen till behovets
tillfredsställande.
Det är de Marxistiska teoriernas,
snart sagt. ouppskattbara förtjänst att
ha utforskat och klarlagt
proletariatets in ed naturnödvändighet
framsprungna krav, att ha klarlagt den
kapitalistiska samhällsutvecklingen
och därmed fastställt målet för
proletariatets strävanden. Om icke
Marxismens grundprogram hade legat på
proletariatets naturliga väg, så skulle det
nog snart som ohållbart ha blivit både
glömt och obeaktat. Nu växer var dag
anslutningen kring detsamma, och det
bäres upp av miljoner och nya
miljoner.
Nu kan man visserligen invända:
Marxismens teorier skola de stora
massorna aldrig fullt fatta. Även om så
vore fallet, så är det dock nödvändigt,
att den socialistiska agitationen, så
framt den skall bringa
socialdemokratin annat än tillfälliga framgångar,
vilar på en fast teoretisk grundval.
Det vore, snart sagt, ett bedrägeri mot
de stora massorna att -ej söka öppna
deras blick för den avgörande
betydelse. som den materiella
utvecklingen har.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
