Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer förlänar den en samhällelig
karaktär — truster o. dyl. — och å andra
sidan genom en rad av åtgärder, som
ännu inom gränserna för den
kapitalistiska samhällsordningen föra in rent
socialistiska moment. Ekonomins egen
evolution är icke nog. Den måste
kompletteras genom målmedveten
mänsklig verksamhet.
Men härvidlag måste väl
socialismens etiska motivering spela en viss
roll? På denna fråga måste vi svara
ja. Men den etiska motiveringen för
de socialistiska strävandenas
berättigande står dock i andra linjen. Den
sociala frågan är icke i första hand en
etisk utan en ekono m i s k. Det
abstrakta jämlikhetsidealet måste
förverkligas genom en omläggning av de
e k o n o m i s k a
samhällsförhållandena.
Socialismen grundar därför sin
se-gertro på vissheten om att dess krav
nu äro historiskt berättigade, bygger
alltså på de sociala oeh ekonomiska
förhållandena i det givna
klassamhället. Finnas ej de m a t e r i e 11 a
förutsättningarna för ett socialistiskt
samhälle, så lär visserligen icke
”rättskänslan” eller ”idén” om ett
idealsamhälle, omfattades ock denna idé av
majoriteten inom ett helt folk, kunna
upprätta detsamma eller ens
fram-skapa förutsättningarna för detsamma.
En sådan ”rättskänsla” skulle f. ö.
aldrig framträda hos någon majoritet,
om dessa materiella förutsättningar
saknades.
Socialismen säger därför icke,
att. kapitalismen måste falla, e m
e-d a n det ligger en orättfärdighet
däri, att den ene är kapitalistisk
företagare och den andre är lönearbetare
— utan den säger: kapitalismen måste
falla, emedan särskiljandet av sam-
hällsmedlemmarna i kapitalister och
lönearbetare alltmera k o m m e r i
strid med vår tids sociala och
ekonomiska förhållanden.
Blott om, eller så långt som
socialismen förmår bevisa detta, är den
vetenskapligt grundad.
*
Nu kan man ju avvisa allt vad teori
heter. Men att avvisa försöken till en
vetenskapligt grundad
samhällsuppfattning hämnar sig självt. Det
bereder endast marken för sociala
fördomar, som ej tåla en kritisk granskning.
Vad nu socialismen beträffar, skulle
det medföra en återgång till
utopi s m e n.
Socialismens kritik går ju ut på att
uppvisa planlösheten i det
kapitalistiska samhället, att påvisa den
motsättning, som f. n. råder mellan
produktionskrafternas utveckling och
produktionsförhållandena. Socialismen gör
ju anspråk på att kunna lösa den
motsägelsen. Detta anspråk stöder den på
sina teoretiska - undersökningar om
samhället. Utan stöd av sådana skulle
sociala experiment ej tjäna mycket,
till. Ty man vill väl icke, att dessa
experiment skola hänga i luften, att
de skola verkställas blott efter dagens
erfarenheter, eller att de skola framgå
som resultat av växlande impulser,
personlig läggning och andra
tillfälligheter. Detta skulle stå i ringa
överensstämmelse med socialismens anspråk
på att vara en målmedveten rörelse för
att få till stånd en planmässig
organisation av samhället. Nog går vägen
dit genom sociala experiment, men
dessa måste vila på en ingående
kunskap om samhället och dess utveckling.
Den uppfattning av samhället oeh
dess utvecklingsprocess, varpå den so-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
