Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. N. CARLESON: NÅR MAN HJÄLPER DE STORA OCH FÖRSUMMAR DE SMÅ 17
att dess förmåga att uppsuga
arbetskraft ej kan ansträngas längre än till
en viss punkt, oeh att densammas
expansion väl även i ej så ringa mån är
beroende av främmande kapitals
pla-ceringsintressen. Vad, frågar man då,
kan för oss vara angelägnare än att i
tid vidtaga åtgärder, som göra
jordbruksarbetet mer lönande och
tilldragande? Nu alldeles oavsett att
lockout-tendensen inom industrin ökar
risken och osäkerheten i hela det
ekonomiska samhällslivet.
Att döma av rapporterna är varken
jordbrukskrediten eller avsättningen
av lantmannaprodukter i minsta mån
så ordnad, att däri skulle ligga någon
som helst sporre eller uppmuntran för
ung och duglig arbetskraft att slå sig
på jordbruksarbete. I fråga om den
förra famlar man mestadels i allmänna
talesätt, någon gång pekar man på
postsparbanken som lämplig
förmedlare av billiga lån, på lättade villkor
för hypotekslån o. s. v., men kring
några bestämda åtgärder i syfte att
bringa jordbruket en icke alltför hårt
av räntor tyngd lånehjälp samlas icke
hushållningssällskapens mening. Och
vad beträffar organisationen av
avsättningen av jordbruksprodukter och av
gemensamma inköp för jordbrukets
behov är det uppenbart, att
hushållningssällskapen stå inför en för dem
så ny och främmande företeelse, att de
icke rätt veta, hur de skola värdesätta
den. Det kan betvivlas, om de —
något som dock vore nödvändigt för att
rätt bedöma den spirande
kooperationen inom jordbruket — skaffat
sig någon Vidare kännedom om den
kooperativa organisationens på de
senare åren starka utbredning i städerna
och industricentrerna.
Och dock ligger det i öppen dag, att
framtiden innesluter möjligheter för an
mot den oskäliga och konstlade
han-delsprofiten riktad samverkan mellan
de mindre jordbrukarnas
avsättnings-ocli inköpsföreningar å ena sidan och
å den andra
industriarbetarebefolkningens kooperativa handelsaffärer. Man
känner nästan med sig, att det icke
dröjer länge, förrän denna
”samman-bindningsbana” blir sträckt och lagd
till ett omfattande, enhetligt och
fullständigt utbytessystem.
Då reder sig ”småfolket” självt på
sammanslutningens väg, hjälper sig
med egna krafter upp på en högre
ekonomisk nivå — men var är staten,
det eljes för skiftande intressen — så
snart de visa kapitalistisk profil —
tillgängliga och mobila instrumentet?
Om staten blott för detta småfolk hade
gjort en bråkdel av allt, vad den lagt
sig i selen för stor jordbrukare och
storfabrikanter i det protektionistiska
system, som gjort vad det förmått för
att vrida vår ekonomiska utveckling in
på sneda banor! För jordbrukets del
står den allt livligare klagan över brist
på arbetskraft som en dräpande,
förintande anklagelse mot den
livsmedels-fördyring —• som icke hjälpte
jordbruket upp i högre intensitet och som
totalt förfelat sin förspeglade verkan
att hålla arbetskraften, belåten och
fridsam, kvar vid torvan.
I-Iur låter det ur rapporterna? Ej
ens rätt blygsamt stegrade
löneanspråk — se på siffrorna oeh döm! •—
förmår detta på allt sätt skyddade, på
en in absurdum driven arvs- och
äganderätt vilande jordbruk att bära. Där
var således statsmaktens osparda
kär-leksmöda förgäves.
Men när det gäller småfolket —
dessa för jordens odling oändligt
Viktiga, tusentals små krafter, som säker-
Tiden n:r 1, 1911
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
