Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riod för det gottländska jordbruket”
och pekar därvid på den ökade
rot-fruktsodlingen, som väl egentligen är
en annan benämning på vitbetsodling
för Roma sockerfabrik. Den nya tiden
markeras för övrigt av torpares och
backstugusittares minskning, av brist
på arbetskraft inom jordbruket,
medan för sockerindustri,
vattenavled-ningsföretag och
järnvägsanläggningar arbetskraft måst tagas utifrån.
• 4)
*
Härmed ha vi nått ändpunkten av
vår ”eriksgata”. Och vad är nu
totalintrycket av
hushållningssällskapens undersökningar eller rättare sagt
meddelade erfarenheter?
Till att börja med hade det varit
synnerligen önskvärt, om vi sluppit
alla dessa alltför ofta förekommande
och falskklingande jeremiader om
befolkningens sjunkande moral, folkets
flyktighet nu för tiden o. s. v. Givet
är, att de förbättrade
kommunikationerna måste inverka på rörligheten
och att den växande industrin, som
skjutit fart så långt förbi jordbrukets
tröga utveckling, är en starkt
bidragande orsak till arbetskraftens
eirkula-tion; åter har bekräftats, att mellan
industrilönen och arbetets vederlag i
jordbruket — så knapphändigt än den
förra beröres i rapporterna — är
skillnaden trots allt så betydande, att
industrin måste ha övertaget i
konkurrensen om arbetskraften.
I och för sig är nu denna
förskjutning till industrins favör intet ont.
För intelligensen och insikten hos
arbetaremassorna, för blicken ut i livet
är det tvärtom av gagn att
verkningskrets ombytes; det ger livet nya
intryck och rikare innehåll. Och vad
angår moralens sänkning, som skulle
stå i samband med omförmälda
flyktighet, torde hushållningssällskapen
vara ur stånd att bedöma den sidan av
saken redan därför, att de nödgas blott
på höft antaga, att moralen varit
bättre i forna dagar.
Därtill kommer, att man har starka
skäl att misstänka, att de förväxla
växande självständighetskänsla med
sjunkande moral. Det är nu också
alltför ofta de ”högre”
samhällskretsarna tala om moral, men därvid i
själva verket endast avspegla — sina
egna, av klassfördomar färgade
meningar om samhället i våra dagar. Man
kan ej värja sig för intrycket, att en
del hushållningssällskap skridit till
sina undersökningar med en dylik
konvenansmorals brillor på näsan och
betonat — synnerligen ensidigt —
moraliska faktorer, där dock de
ekonomiska synpunkterna bort vara de
enda avgörande och betydelsefulla för
bedömande av läget.
Den bild, som rapporterna givit, är
nu tvivelsutan ofullständig, och
särskilt gäller detta de mycket ojämna
uppgifterna om arbetslöner,
jordavkastning och odlingsmöjligheter.
Likväl — trots brister och luckor — står
kvar och skärpes totalintrycket av ett
land, som lämnat en alltför stor tribut
till emigrationen och där först den
växande och uppblomstrande industrin
skapat en i någon mån hämmande
barriär mot avfolkning. -Ja, man
stannar stundom inför tanken, vilka
fruktansvärda dimensioner utvandringen
skulle ha tagit, om ej en del av den
hemlandströtta arbetskraften kunnat
uppsugas av våra större
industrigrenar.
Men det säger sig själv, att vår
industris utveckling har sin begränsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
