Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och sysselsättningar, som varje konst
väcker till liv, satte alla händer i
arbete och sålunda gav nästan hela
staden tillfälle till förtjänst.”
Ett tredje medel mot arbetslöshet
har mindre avsett att genom nya
arbetstillfällen häva arbetslösheten än
att genom understöd mildra
nöden. I den avsikten genomdrev den
yngre av Gracherna sin ”lex
frumen-taria”, igenom vilken var romersk
medborgare kunde månatligen till
obetydligt pris inköpa sitt?
spannmålsbe-hov i statens magasin. Systemet är
farligt och ledde under kejsartiden till
underhållandet av én lättjefull
stor-stadspöbel.
I våra dagar, då arbetslösheten på
grand av det privatkapitalistiska
pro-duktionsskickets nyckfullhet och
planlöshet härjar svårare an någonsin,
har man trott sig mest effektivt kunna
bekämpa arbetslösheten genom f ö
r-säkring.
Slutligen bör kanske för det
historiska intressets skull ett sista ”medel
mot arbetslösheten” omnämnas — det
medel, som särskilt användes av den
kraftfulle, men grymme Henrik VIII
av England, då han lät hänga
72,000 tiggare och tjuvar, av vilka
säkerligen ett stort antal ej vore annat
än oförskyllt arbetslöse.
• •
*
För att effektivt kunna hälpa
arbetslösheten. måste man emellertid
först äga ingående kännedom såväl om
dess allmänna väsen som dess
beskaffenhet för ögonblicket. I den avsikten
ha i åtskilliga, länder
arbetslös-h etsr ä k n i n g a r föranstaltats i
likhet med våra svenska av åren 190.9 oeh
1910. Mest bekant bland dem är den
tyska från år 1895, vilken egentli-
gen uppdelade sig i tvenne, en som
företogs i samband med yricesräkningen
den 14 juni 1895, en annan, som skedde
samtidigt som folkräkningen den 2 dec.
1895 — således uti en räkning av
arbetslösheten under sommaren och en
under vintern. Härigenom erhöll man
de variationer i ai’betstillgäng
fastställda, vilka även under de mest
normala år förekomma mellan sommarens
och vinterns arbetstillgång.
I förhållande till den arbetande
delen av Tysklands befolkning visade
räkningen 1,35 % arbetslösa under
sommaren mot 3,46 % arbetslösa
under vintern, en höjning, vilken i
jämförelse med senaste krisår får anses
synnerligen gynnsam.
Intressant är att se, hur räkningen
fastställde de olika yrkenas olika
delaktighet i sommarens och vinterns
arbetslöshet. Om vintern förekom den
största arbetslöshetsprocenten bland
byggnadsarbetarna med 15,61 % samt
framförallt hos grovarbetarna med
35,66 % av resp. facks medlemsantal,,
varemot om sommaren grovarbetarna,
voro nere på 4,96 % och
byggnadsarbetarna på 2,87 %.
Tydligt framgick även av räkningen,
hur arbetslösheten skiftar allt- efter
folkmängdstätheten.
På 100 av befolknirgen Arbetslösa
kommo den l4/0 den a/it
storstäder ......... 1,66 2,43
orter på 10–-100-
tusen invånare ... 0,79 1.59
orter under 10 tu¬
sen invånare ...... 0,32 1,26
Såväl vid vinter- som
sommarräkningen framgick således, att
arbetslösheten växlar efter folkagglomerationen
samt att storstäderna framför andra
äro härdar för arbetslösheten, detta
troligen såväl därigenom, att den stör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
