Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sta arbetsbristen förekommer i dem,
som att de utöva den största
dragningskraften på övriga orters
arbetslösa.
Oaktat den stora omsorg, med vilken
denna tyska arbetslöshetsräkning är
utförd, torde den likväl helt
otillräckligt upplysa oss om arbetslöshetens
verkliga förekomst och utsträckning.
Den är liksom dess efterföljare i
andra länder först och sist blott att
betrakta som en försijksräkning, en
första ansats till den systematiska
arbetslöshetsräkning, vi så småningom
måste få till stånd och genom vilken
vi först fullständigt kunna gripa
arbetslöshetens nyckfulla väsen.
* *
•
Som vi ovan sagt, träder idén om
f ö r s ä k r i n g alltmer i förgrunden,
då det gäller att bekämpa
arbetslösheten. Självhjälpen räcker ej till, ej
ens då den omhänderhaves av så stora
och mäktiga föreningar som de
engelska, Utgifterna bli dem för stora,
vilket framgår redan av en sådan
omständighet, som att år 1903 de 100
största fackföreningarna tillhopa gåvo
ut en summa av över 9 milj. k r.
i rent arbetslöshetsunderstöd, vilket då
icke kom till godo personer, som voro
arbetslösa genom strejk eller lockout.
Allt starkare resa sig därför kraven
på, att staten eller kommunen
övertager eller åtminstone hjälper till med
arbetslöshetsförsäkringen, och särskilt
från kommunalt håll ha betydelsefulla
försök i det syftet företagits.
Schweiz var föregångaren på
detta område med staden Bern, som
redan 1893 började någon slags olycklig
försäkring, vilken icke var obligatorisk
och ej heller någonsin trängt ut till
de stora skarorna arbetslösa. Däremot
lyckades i kantonen Basel-Stadt
ett ungefär samtidigt igångsatt försök
mycket brå. Det bygger på
obligatorisk försäkring och bidragen
inflyta dels från arbetsgivarna (med
10 centimer för vecka och arbetare),
dels från kantoner och dels och
väsentligen från arbetarna (med 20—60
centimer, allt efter inkomsten).
An större uppmärksamhet har det
s. k. Gent-systemet väckt,
vilket på förslag av Louis Varlez 1901
infördes i G en t och sedermera tillämpats
även i andra belgiska städer. Dess
princip är så tillvida en annan än den,
vilken tillämpas i Basel-Stadt, som
kommunens understöd ej gå till en
kommunal arbetslöshetskassa utan till
fackföreningarnas
arbetslös-hetsfonder. Bortåt trettio
fackföreningar med ett medlemsantal av 12,000
hava’ använt sig härav och månatligt
av kommunen uppburit bidrag, vilka
växlat i höjd pr arbetslös, allt efter
understödets och arbetslöst)etsfendens
storlek. Härigenom har bl. a.
fackföreningarnas intresse för
arbetslöshetens bekämpande betydligt vuxit, så
att frånsett kommunens bidrag
fackföreningarnas arbetslöshetsunderstöd
vuxit från 15 tusen francs år 1898 till
42 tusen år 1902.
Såväl i Norge som Danmark, i det
förra landet sedan år 1906, i det
senare sedan år 1907, hava varianter av
Gent-systemet varit i användning.
* *
*
De försök, som hittills gjorts mot
arbetslösheten, ha emellertid varit
otillräckliga för att ens tillnärmelsevis
befria mänskligheten från detta gissel.
Det fordras härför mer än en tillfällig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
