Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Både egendom och arbete — ino m
den b ä 11 r e jordens rayon nota bene
— äro passiva i fråga om denna
värdeökning.
Jordräntan—uppträdande som kapital vid avyttring — är ett
värderesultat, som m a t e r i e 111
ligger i den sämre jordens grad av odling
och avkastning oeh, ö v e r flyt t a t,
å n y o materialiserar sig i den bättre
jordens position på marknaden.
VI.) Om ”jordränta” således är
samlat, till ”värde” kristalliserat
arbete, som avyttras vid jordförsäljning,
är det ock- givet, att detta värde erfar
en ö k n i n g vid ökad
folkmängdstät-het. Det bildar således grunden för
det ökade jordvärde, som uppstår i den
folkanhopning, som vi benämna
städer. köpingar etc. Det bildar
grunden till denna ökning, det ackumuleras
i en växelverkan mellan befolkningens
ökning och den stegrade
jordavkastningen.
I samhället i sin totalitet och vid
genom tiderna fortsatt anhopning
utplånas småningom minnet av jordräntans
ursprung; denna t e r sig då som en
från arbetet skild, fristående
värdekategori. ilen är det då orätt att
påstå, att jordräntan är en äldre
fö-r e g å n g s f o r m för modernt’
han-dels- och industrikapital ¥ Med detta
moderna kapital har den gemensam
karaktären av överskott av
mänskligt arbete, med detta har den
även gemensam egenskapen att m
ate-r i a 1 i s e r a sig till ny användning
och förökning i ett arbets- oeh
produktionsmedel. nämligen jorden. Om så
icke vore fallet, vore Egyptens
pyramider otänkbara. Forntidens stora
byggnadsverk, kanal- och
torrläggningsarbeten. vägarbeten vore
otänkbara. om där icke funnits att tillgå ett
ö v e r s k o 11 av mänskligt arbete,
tillgängligt. disponibelt utanför det
omedelbara arbetet på jorden.
Om jag fattar jordräntan som
kapital i äldre mening, som ett överskott i
sitt- första skede av samlad, frigjord
kraft, frigjord från den omedelbara
livsmedelsproduktionen, då blir även
klart, varför forntiden
överhuvudtaget kunnat skapa en s t a ds- o c h y r-
keskultur, varför samhället
överhuvudtaget då kunnat så att säga
skapa — för att låna en bild från geologin
oeh paleontologin — tertiär a
former för utbyte, varucirkulation och
penninghandel. Tvivelsutan är det
skevt och oriktigt att för dessa tiders
vidkommande u t e s 1 u t an d e tala
0111 ett ockerkapital.
VII). Jordräntan är alltså — låtom
oss säga — kapitalets a n t i k a form.
Den vilar på en ®f-modern metod att
tillägna och göra fruktbringande
överskott av det mänskliga arbetets
prestation. rtan detta kapital hade
Medelhavets. Arabiska vikens, Indiska ocli
Gula havens handel varit otänkbar, ja,
även den väldiga av Babylonien och
Persien förmedlade inlandshandeln.
VIII). Om det således borde stå
utom allt tvivel, att jordräntan är det
ur jordens ö vers kottsa vkastning —
möjliggjord genom mänskligt arbete —
framgångna primära kapitalet, ocli
om vi kunna beteckna dess antika
cirkulation som den primitiva
storhandeln. och dess användning i den
antika. rätt differentierade och
komplicerade manufakturen som dess
industriella funktion, då skönja, vi även
bryggan, som. för oss över till m
o-d e r n t kapital.
# «■•
Innan vi gå vidare, kunna vi
verifiera vårt schema med anförande av
den s. k. klassiska nationalekonomins
förklaring av jordräntan.
Enligt Adam Smith är
jordräntan lika med jordens bruttoavkastning
minus produktionskostnaderna, i
vilka då även ingår ersättningen för
odlarens (arrendatorns) arbete.
Jordränta ocli arrendators vederlag t e
sig då som resp. kapitalvinst och
arbetslön, men ä r icke1 detsamma, det
£.r historiskt skilda kategorier,
vilket är av stor teoretisk vikt att
städse ha för ögonen.
R i c a r d o s resonemang utgår från
att ”olika, jordstycken löna olika de
nedlagda kostnaderna”.
Bättre jord — vid lika arbetskvan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
