Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. N. CARLESON: TILL SPÖRSMÅLET OM JORDRÄNTAN
43
tum nedlagt på den bättre som på den
sämre jorden — frambringar mera,
alstrar således ett över s k o 11. Detta
överskott är jordränta.
Med större odlingskostnad
nedlagd å den sämre jorden än å den
bättre — först därmed når denna upp
till en avkastning, som den bättre
jorden når med mindre kostnad. Den
sämre jorden i ett visst odlingsskede
representerar således ett stör r e
kvantum arbete än den bättre jorden
på samma odlingsstadium. Skillnaden
mellan arbetskvanta å den bättre oeh
den sämre jorden är jordräntan
= ”oförtjänt värdestegring”. I
skillnaden kan sägas ”ingå” som element
den bättre jordens större n a t u r 1 i g a
aVkastningskraft, men skillnaden b
e-s t ä ni m e s av ett ö v e r f ört
arbetsvärde, som medverkar vid
prisbildningen å jorden till förmån för den bättre
jorden.
Alltså: Om på den bättre jorden
li k a ni y e k e t arbete nedlägges som
på den sämre jorden, ökas den förras
avkastning, ett n y 11 ö v e r s k o 11
uppstår, men d e 1 t a överskott är
icke från den sämre jordens arbete
tillförd värdeökning; här ligger
värdeökningen i ökat direkt arbete på
den bättre jorden. Oeh här äro vi
vid den viktiga punkt, då m o d e r n t
kapital från industrin även griper
in på jordbruket.
* #
*
Försöket att sålunda förklara
jordräntan som en historisk företeelse
leder oss till följande satser, som torde
avspegla i en vital, grundläggande
punkt skillnaden mellan antikt oeh
modernt s a m li ä 11 e.
Antikt slaveri svarar mot a g r
a-r i s k överskottsbildning (jordränta :
antikt kapital). Modernt
lönarbets-system svarar mot industriell
• översköttsbildning (modernt kapital).
Den antagonism, som råder mellan
s. k. fast. oeh löst kapital, mellan
agra-riska och industriella intressen, mellan
”stad ocli land”, fördjupas alltså till
ett utvecklingsperspektiv, vars linjer
peka tillbaka till perioder, då
jordkapitalet var vida starkare än det
industriella kapitalet. Det är en
antagonism av klar, historisk valör.
Jordräntans lysande tid markeras även av
att jordägaren hade lagstiftningen i
sin hand. Ocli arbetets roll oeh
ställning belyses bjärt av de latinska
orden för slav och slaveri.*
SS #
<s
* Ser vus är dén, som har att ”giva
akt", att ”lystra’’, att ”tjäna”,
”servi-tut” (s-ervitudo) är på en gång ett
personligt och ett. arbetsförhållande. Men ännu
märkligare är. ordet oah saken
”manci-p i n m ”, varpå jag här vill fästa
uppmärksamheten. Maneipium härledes av m a nu m
caper.’O = taga något i handen, -och ordet
betyder köp (rent av ett symboliskt ord för
köp) på samma gång det även betyder
s I a v, d. v. s. den levande arbetskraft, som
jag, ägaren, har i anin hand. I ordet ligger
ej blott en rätt till arbetskraften, utan även
ett välde över personen; den förra — rätten
enligt romersk lag — var konklusionen av det
senare — väldet över personen.
Det vore intressant, men skulle föra oss
för långt, att påvisa ordet ”t räls”
släktskap med det tyska ”trägen” (bära), det
latinska ”trahere” (draga, släpa) eller
”trals” (bjälke) oeh det franska
”t ra vail” (arbete). ‘Intressant vore
även att nännare belysa, hurusom den
romerska jordägendomen — ”ager” — i de
äldsta tiderna innehades — i eke med klar
ägan derätt i modern mening, utan med
”tryggad besittningsrätt”, såsom vi skulle
säga på modernt språk, i förening med
för-svarsplikt. Ett senare .skede —
latifundiér-nas (de stora egendomarnas) — torde först
ha utbildat en äganderätt, som. stod
närmare det moderna äganderättsbegreppet. Den
arbetsplikt, som var förbunden med ”ager”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
