Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. 1V. CARLESON: TILL SPÖRSMÅLET OM JORDRÄNTAN
45
psykisk akt hos de bytande. Om jag
mäter ”betalningen” med behovet
eller med arbetsmängden, måste
resultatet — i detta kulturskede — bli
detsamma. Såväl köpare som säljare
möta i ”priset” motsvariga
behovs-kvantiteter eller motsvariga
arbetsmängder. På denna vag uppstår
i e k e ett överskott för den enskilde
-eller för samhället.
I nästa skede tränger sig
emellertid fram i den direkta kontakten —
hittills direkt — mellan behov och
behov (arbetsmängd och arbetsmängd)
mellan ”bruksvärde” och
”bruksvärde”, mellan produkt och produkt —
«tt nytt element, vars uppgift är att
göra bytet snabbare, klarare och
säkrare. ’ Detta element är
penningen. Och därvid böra vi komma ihåg,
att guld och silver — vilkas eget värde
påverkas av åtkomst och avlägsenhet
— ingalunda äro den säkraste
måttstocken. Säd — svarande direkt mot
ett primärt behov — är säkrare.
Avgifter i naturaprestationer visa tendens
att längre bevara sitt värde än
penningen.
% #
*
Låtom oss nu rekapitulera.
Den klassiska nationalekonomins tes
lyder i citat: ”På den sämre jorden
vinnes mindre kvantitet vid lika
användning av kapital och arbete än på
den bättre jorden. Spannmålspriset
rättar sig då efter den mindre
kvanti-ten, ty eljest skulle den sämre jorden
icke odlas.”
D. v. s. — arbetet (resp. kapitalet)
nedlagt på den sämre jorden täcker
sig genom ett pris, som bestämmes av
detta arbete; den bättre jorden följer
med på denna prissättning, men då den
icke kräver så stor mängd arbete för
lika kvantitet spannmål, uppstår för
den ett överskot t.
Att säga att på den sämre jorden
vinnes m i n d r e kvantitet än på den
bättre vid lika använd arbetsmängd
blir d e t s a m m a som att säga (se tes
I!) att för uppnående av samma
kvantitet på den bättre och den sämre
jorden kräver den senare en större mängd
arbete än den förra. Då ligger i det
av den sämre jorden och av arbetet å
den normerade priset inneslutet ett
överskott för den bättre jorden av
arbete — av oanvänt, för den obehövligt
arbete, som framträder såsom
jordränta.*
Av allt vad vi sålunda anfört kunna
vi draga följande slutledningar:
Växande befolkning oeh växande
allmänt välstånd (d. ä, ökad kultur)
äro liktydiga med arbete,
samhälleligt arbete, som utvecklar sig ur
grupparbete eller ur individuellt arbete,
reglerat på en gång av gruppens och
individens behov. Ägaren iochförsig
— den private ägare, som uppträder
* Tämka vi oss en tredje zon .med ännu
sämre jord än i zonen n:r 2, då ökas
ytterligare detta överskott — allt efter samma
matematiskt .klara lag. Vid. denna tredje
zon finner jag nämnda lag bekräftad oeh
formulerad av Gustav Maier i hans ’ ’S
o-z i a 1 e Beweg ungen u n d Theorien”
i följande sats: ”Käntan (jordräntan) be-
stämmes av överskottet av jordens
avkastning öv e r avkastningen av det senast
odlade, minsta avkastningen givande
området.” Där är resultatet av odlingsvidgning
i denna riktning fullkomligt riktigt
angivet — endast att Maier underlåter att
betona, att ”överskottet av avkastning”
vilar på att lika mängd arbete i de två
sämre zonerna ger mindre, i den bästa zonen
större avkastning, d. v. s. arbetet i de förra
kommer priset i den .senare till godo — utan
att vara där presterat, d. v. s. ”oförtjänt,
värdeökning ’ ’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
