Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skadeståndsbeloppet • eller befria
därifrån.
# *
#
Till slut några, ord om förslaget till
kollektivavtalslag. Jag skall
ej uppehålla mig vid diskussionen av
den omstridda § 8 angående
arbets-strider under avtalstiden. Dock må
framhållas att då förlikningsmännen
anföra ordföranden i den norska
landsorganisationen, L i a n, som auktoritet
för sin ståndpunkt att förbud mot
sympatistrider under avtalstiden icke
bör stadgas, så måste detta bero på ett
missförstånd. Diskussionen inom den
norska kommittén rörde
sympatistriders tillåtlighet över li u v u d,
oberoende av kollektivavtals bestånd, och
minoriteten hade föreslagit en ditåt
syftande bestämmelse. Häremot
anförde Lian bl. a. att detta förbud mot
sympatistrider skulle ”umuliggj0re
enhver direkte medvirken endog av
interesserte branscher, der i k k e er
bundne av
tarifoverenskom-ster” (s. 101 i det norska förslaget).
Bestämmelserna om skadestånd
för brytande av kollektivavtal
uppmärksammas särskilt av k.-k. ”Det
skulle”, heter det i utlåtandet,
”eu-ligt kollegii mening varit i hög grad
önskvärt, att en ytterligare, ingående
utredning särskilt i denna punkt
blivit verkställd. På den korta tid. som
stått kollegium till buds för utlåtandes
avgivande, har kollegium dock icke
tilltrott sig att verkställa en sådan.
Med hänsyn till frågans nuvarande
läge––––skulle en dylik utredning
från kollegii sida till äventyrs ej
heller ha ansetts vara på sin plats.”
Kommerskollegium tror sig emellertid
kunna antaga, att regeringen skall
finna erforderligt underkasta hela den-
na fråga en förnyad, mera ingående
omprövning oeh redogör så för en del
utländska lagförslags bestämmelser.
Hela denna skadeståndsfråga är så
invecklad och på samma gång viktig,
att en lag om kollektivavtal aldrig kan
bli tillfredsställande, förrän rimliga
och klara stadganden här lämnas. I
regeringens ursprungliga förslag har
först lagrådet, sedan utskottet och nu
senast förlikningsmännen och
kommerskollegium föreslagit nya och
högst väsentliga modifikationer till
lindring av skadeståndsplikten, vilka
nu även upptagits i k. m :ts förslag.
Men med den ursprungliga
propositionens ståndpunkt som grundval har
detta endast kunnat ske sålunda, att
det lämnats i domstols hand att
nedsätta skadeståndsbeloppet ”där
omständigheterna därtill föranleda”
e. d. Alltjämt kommer därför
skadeståndsplikten och dess fördelning att
väsentligen avhänga av juridiska
sub-tiliteter beträffande kollektivavtalets
konstruktion och allmänna
skade-ståndsprinciper, vilket är så mycket
betänkligare som lagförslagets
juri-diskt-tekniska sammansättning är
tämligen invecklad och oklar.
Enligt min mening är det ett
bestämt felgrepp att såväl
föreningen som dess enskilda m e dl e
ruin a r betraktas som parter i
kollektivavtalet. vilket tycks vara förslagets
ställning.
Hur orättfärdig en obegränsad
ska-deståndsplikt kan bli, när det icke tas
hänsyn till arbetsgivares oeh
arbetares olika ställning vid avtalsbrott, har
många gånger framhållits i
diskussionen. Det är att hoppas att
kommers-kollegii uttalanden och anvisningar
vinna tillbörligt beaktande, när nu
frågan åter kommer före. Skade-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
