Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förakt. At den materialistiska
historieuppfattningen. försäkrar han. kan
varje historiker endast le. Även Marx’
uppfattning att arbetarfrågan
uppkommit till följd av kapitalismen är
oriktig. ”Kan någon människa som
känner till historien”, frågar han,
”tro att icke samma arbetarfråga om
ock i något andra former och
långsammare tempo skulle givit sig
tillkänna. även om kapitalismen ... aldrig
inställt sig?”
Ett svar på den frågan kan man
lätt nog erhålla genom att t. ex. kasta
en blick på de trakter i vårt land, där
kapitalismen ej vunnit nämnvärt
insteg. Man kan ju vara god att
jämföra exempelvis Gottlands
bondsock-nar med Stockholm eller Kiruna och
sedan upplysa oss om man verkligen
på dessa ställen finner samma
arbetarfråga ? Gör någon det. nyttjar
han . tydligen de historiska termerna
med en frihet, som gör varje
meningsbyte fruktlöst.
Enligt prof. Fahlbeck är
arbetarfrågan egentligen endast en frukt av den
j ä m likhetsstr ä v a n. som
fortgått ända sedan medeltidens slut.
Däri ligger förvisso en stor sanning,
ilen är professorn alldeles bérgsäker
att denna strävan i sin tur ej
uppkommit ur ekonomiska förhållanden?
lian anser att kapitalismen till
förutsättning hade den s t o r a m a r k n
a-den. vilken uppstod genom att de
snäva gränserna kommuner oeh
provinser emellan genombrötos.av det
enväldiga kungadömet oeh den enhetliga
staten. Men v a r f ö r var det
kungadömet som nedbröt dessa gränser och
skapade en enhetlig stat? På grund av
sin idé? Tack vare individernas
klarsyn? T. o. m, av den officiella historien
får man eljes lära, att kungadömet
hade mycket starka ekonomiska
intressen och sällsynt klart insåg
egendomens, produktionens grundväsentliga
betydelse för dess ställning.
Nu förnekar dock hr Fahlbeck —
försiktigtvis — icke, att vid tiden för
kapitalismens genombrott arbetarnas
proletarisering mycket starkt tillväxte.
Skulden därför lägger han, liksom alla
unghögermän. på 1 i b e r a 1 i s m e n.
Socialdemokraterna ha ju ingen
anledning att slå sig till dess riddare, men
vi måste bestämt undanbedja oss dessa
ständiga försök att framställa
gammalliberalismen i des s ärliga
f o r m som arbetarklassens stora buse,
högern däremot som dess upplyste vän.
Några belysande fakta * må här
framdragas :
Den, som lyckades få bort f ö r b
u-d e t m o t fackfören in g a r n a,
och därigenom skänkte arbetarna det
kraftigaste hjälpmedlet mot
industrialismens elände, det bästa värnet mot
det ”fria” personliga avtalet.
Fran-c i s P 1 « c e, var en konsekvent
individualistisk radikal. Ett dråpslag mot
fackföreningsrörelsen i början av
71830-talet avböjdes genom
vänsterministärens kloka obenägenhet att reta
”ett underhus, som förpliktat sig åt
den filosofiska radikalismen”. Den
första, principiellt högviktiga
ansatsen till skyddslagstiftning
togs under samma liberala ministär.
Låt vara att senare även de
konservative genomförde åtskilliga sociala
reformer. andra och säkerligen minst
lika många hade liberaler till
upphovsmän eller den moderate Robert
Peel. vilken införde frihandeln. alltså
* Hämtad dels från prof. Fahlbec-k själv,
dels från makawia Webbs:
Fackföreningsrörelsens historia i E n
g-1 a n cl. (Partiförlaget).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
