Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK HEDÉN: HÖGERPOLITIK ELLER VETENSKAP?
55
var starkt påverkad av Manchester
liberalismen. • Låt vara att liberalerna
•ofta voro grovt orättvisa och
oför-.stående mot arbetarna — i de flesta
-sådana fall hade de gott sällskap av
högern.
Social lagstiftningen.
Bland försöken att lösa den
arbetarfråga, vi nu i alla fall ha att brottas
med, sätter prof. Fahlbeck s k y d d
s-1 a g s t i f t n i n g e n i främsta
rummet. Han finner i denna ett lysande
bevis på den höga idealiteten hos
Europas överklass och på oriktigheten
.av Marx’ materialistiska
historieuppfattning.
Nå, den ”idealitet”, som visar sig i
insikten, att man ej får låta de
arbetare, som skola skapa mervärde ät en
själv, massvis dö eller förtvina, deu är
.ju icke överväldigande — vilket ej
hindrar, att den ändå i otaliga fall
varit överklassen f ö r h ö g. Låt oss
aldrig glömma hur t. ex. Bismarcks
berömda sociallagstiftning kom till.
Den ledsagade det stora förslaget om
frihandelns avskaffande, varigenom en
oerhört dryg skatt lades på arbetarnas
skuldror. D. v. s. arbetarna fingo
själva betala hela regeringens
arbetar-vänlighet och mycket mer därtill. Ja,
de hade ganska visst fått tullar utan
något vederlag, om ej Bismarck efter
egen bekännelse drivits till sin
socialreform av fruktan för att
arbetarna. om de härskandes stat intet gjorde
för dem, skulle ännu mera massvis gå
<iver till socialdemokratin. Om den
* Med dessa f a k t a bör man jämföra
prof. Eli Heekscliers uppgift i diskussionen
i Folkets hus den 7 febr. 1908, att ”arbetar
-skyddslagstiftningen är resultatet av
konservativa engelska aristokraters oavlåtliga
arbete”...
”idealiteten” är det nog klokast att
tala sakta.
Den utmärkta (!) skyddslagstiftning
vi i Sverge äga är, säger prof. F.,
uteslutande att skriva på den upplysta
allmänhetens förtjänstkonto.
Arbetarna ha visserligen begärt den med
mycken kraft och första kammaren lika
kraftigt satt sig till motvärn. Varför
arbetarna dock ej ha någon förtjänst
av dess tillkomst, få vi icke veta. Att
första kammaren ej hör till den
upplysta allmänheten, se Ad däremot med
nöje en av dess ivrigaste försvarare
indirekt betyga.
Li ka utomordentlig som den
hittillsvarande skyddslagstiftningen är, lika
betänkligt är emellertid varje
viktigare försök a 11 f o r t g å på den
inslagna vägen. Särskilt i Sverge ha
egentligen arbetarna alltid haft det så
bra, att de nya skyddslagar, vi numera
behöva, inskränka sig till en del
sanitära åtgärder, ökat kvinnoskydd och
utbyggnad av olycksfallsförsäkringen.
Eljes visar ”vetenskapen”, att
just nu sociallagstiftningen måste göra
halt. En normalarbetsdag är t. ex.
påkallad för kvinnor och barn, men i
regeln ej för vuxna.
Olycksfallsförsäkringen (redan införd) är ur
självhjälpens synpunkt god. fastän
arbetarna ej själva bidraga därtill, men
ålder-domsförsäkringen (ej införd) är av
samma skäl för flertalet arbetare
demoraliserande. även om de själva
betäcka en del av kostnaden med sina
premier. Vidare är arbetsförmedling
(redan införd) god, men
arbetslöshetsförsäkring (ej införd) skadlig. Vår
lag om egnahemslån 1904 är ”ett
vackert steg”, men att söka skaffa
städernas arbetare egna hem vore ej
rationellt. Nej, flyttom i stället
storindustrin ut på landsbygden! Då kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
