Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppgick till 6,9, hela utgiftssumman
till 46,3 milj.), samt reseunderstödet
(1,12 milj.) vara — förtäckt
-s t r e j k u n d e r s t ö d! Detta utan
en skugga till bevisning.
Hur kan en samhällsvetenskaplig
professor ens våga antyda att all
arbetslöshet och därtill under ett år, då
en stor världskris ännu ej var
övervunnen. beror på strejk eller står i
samband därmed? Är det tänkbart att det
”av strejker föranledda”
utgiftsbelop-pet skulle vara väsentligt större än
strejkunderstödet självt? Flyttade
vidare de tyska arbetarna aldrig från en
plats till en annan utom i samband med
strejk? Det är att märka, att de
siffror. hr Fahlbeck finner så misstänkta,
godtagits av den tyska officiella
statistiken.
Så befinns det dessutom, att de
tyska föreningarna utgett 8.9 milj. —
alltså m e r än strejkunderstödet! —
för lijälp vid sjukdom. Även här
vet professorn råd. Fackföreningarna
ha bildat sjukkassor och få enligt tysk
lag övertaga förpliktelserna härför.
Alltså: fackföreningarna idka icke
sjuk hjälpsverksamhet, ty de bilda
sjukkassor! Det är officiell svensk
samhällsvetenskaplig bevisföring!
I förbigående må anmärkas, att prof.
F. naturligtvis anklagar
fackföreningarna för att vilja avskaffa
ackordsarbetet, ehuru det numer allt oftare
händer att arbetarna kämpa f ö r och
arbetsgivarna m o t ackordet. Vidare
att han beräknar antalet medlemmar i
Tysklands katolska fackföreningar till
V2 milj-, medan de, enligt
föreningarnas egna uppgifter (de sista
tillgängliga.) blott uppgingo till ung. 271.000
eller. om man medräknar de föreningar,
som stå utanför centralorganisationen,
till något över 315,000.* Belysande för
auktoritetens förtrogenhet med sitt
ämne är ock, att han kallar prislistor
fö)’ — priskuranter!
Till sist kommer så hr F. med sin
stora trumf: det är tvivelaktigt om
fackföreningarna med undantag för
några yrken där monopolförhållanden
råda (såsom byggnadsfacken) ö v e
r-h u v u d höjt de s v e n s k a a r b
e-t a. r nas 1 ö n e r! Beviset skulle vara,
att lantarbetarnas löner ”högst
väsentligt” stigit utan några
fackföreningar..
Naturligtvis beror den höjning, som
förekommit, i mycket på inflyttningen
till städerna. Men kan någon tro. att
denna inflyttning blivit så omfattande,
därest ej fackföreningarna lyckats
i någon mån höja stadsarbetarnas
löner?
Det lär emellertid, enligt prof. F..
vara emigrationen, som åstadkommit
de sistnämndas förbättrade
löneförhållanden. Men man måste då fråga:
varför ha fackföreningarna, trots all
emigration. måst kämpa en så förbittrad
kamp för att höja eller endast
försvara de nuvarande lönerna?
(Slut härnäst.)
* För åtskilliga uppgifter 0111 den tyska
fackföreningsrörelsen står jag i
tacksamhetsskuld till hr Sigfr. ITansson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
