Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till spörsmålet om jordräntan.
Kapitaltillförsel och industrialiserat jordbruk.
För TIDEN av C. N. CARLESON.
IL
Om jordräntan nu är kapital i
bemärkelse av samlat, magasinerat, till
v ä r d e förvandlat arbete — är då
icke en jordvärdebeskattning liktydig
med vilken kapitalbeskattning som
helst ? * Då. reser sig frågan: Kan
<*tt land — vi bortse från
rättssyn-punktcrna — utan risk för ekonomisk
förlamning beskatta j o r d v ä rdet?
Eller är det överhuvud
jordvärdebe-skattningsvägen vi skola gå för att nå
fram till en ny sakernas ordning!
Det synes, som om a n d r a v
ä-gar erbjöde sig. Till det nuvarande
jordvärdet, jordkapitalet, vars
förmåga att av uteslutande egen kraft
hjälpa jorden upp på en högre
avkast-ningsnivå dragés i tvivelsmål. bör väl
först och främst n y 11, 1 i v g i v a
n-d e k a p i t a 1 föras. Kan det ej sko
— vilket för övrigt ännu icke är
bevisat — därigenom att en del av det
* Där jordägaren och
jordbrukaren-arbetaren äro samma person, är ju uppenbart en
jordvärdebeskattning jämförlig med t. ex. en
beskattning av hantverkarens
produktionsmedel, verktyg, redskap etc, .lordvärdets
beskattning i detta fall vore påtagligt orättvis,
ty här finnes intet ”oförtjänt” att beskatta.
Denna grupp faller således bort. ur ränningen.
i industrin och handeln producerade
kapitalet, dess överskott av ekonomisk
energi frivilligt föres
fruktbärande ut över jordbruket, måste
andra vägar sökas. Även
småbruksén-tusiaster. även ”det lilla egnas”
ivriga förespråkare hungra efter
kapital. 1 ett oredi gt virrvarr talas om
sparkassor, postsparbanker, lättade
villkor för hypotekslån, redskaps- och
åbyggnadsförskott, lindriga
amorte-ringsvillkor — allt detta är, mer eller
mindre artikulerat, ;ett samfällt
hungerskri efter kapital. Står icke detta
kapital att få därigenom, att det av
sig självt intresseras för placering i
jordbruksföretag, blir ingen annan råd
än att det allmänna, staten, får träda
till med direkt tillförsel av kapital.
Men d å reser sig en ny fråga:
huru vill och bör staten intervenera?
Skall den ingripa bara rätt och slätt
som penningförsträckare, eller har
den då ej ett starkt intresse av att
kontroller a, penningarnas
användning, ja, träder den då icke in
på livet frågan om att i egen drift
taga jorden? Småbruksmännen
spjärna mot den tanken; de vilja begagna
staten till redskap för godsens och
Tiden n:r 3, 1911
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
