Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. N. CARLESON: TILL SPÖRSMÅLET OM JORDRÄNTAN
67
skär oeh tröskar under gynnsamma
förhållanden 40 tunnland om dagen, i
genomsnitt 36 tunnland. 450 säckar
om 50 kg. vardera är ett vanligt
dags-arhete. Icke mindre viktig är
kvarnstenens ersättning genom en s t e e 1
roller (stålvals), som på samma
tidpunkt frambringar ieke blott mer,
utan också bättre mjöl än
kvarnstenen.”
Calwer visar även stordriftens
överlägsenhet i fråga om boskapsskö
t-s e 1 n. Ett modernt gödstall är 120
meter brett, .180 meter långt, betäclcer
en yta av över 2 har och innehåller
3,750 stycken boskapsdjur, som där
gödas. Utfodring och rengöring
verkställas medelst ångmaskiner. En
blås-bälg driver hackelsen (som skäres och
blandas i en maskin) och en pump
dranken till krubborna o. s. v. Vidare
anför han en badensisk minister
Bu-chenbergers uttalande om stordriften
inom jordbruket:
”Stordriftens överlägsenhet över det
mindre jordbruket, d. v. s. de
egentliga böndernas, ifall man vid båda
förutsätter skicklig ledning, kan icke
betvivlas. De stora godsen lämna —
naturligtvis alltid under förutsättning
av en i genomsnitt b ä 11 re . skötsel
(på grund av användningen av de
bästa maskiner med tillräckligt antal
dra-gare), av rikligare gödning, icke blott
med vanlig gödsel, användning av det
bästa utsäde etc. — regel b iinde t.
såväl större som kvalitativt bättre
avkastning än de mindre gårdarna, hos
vilka senare exempelvis beträffande
spannmål en genomsnittsavkastning av
1,000—1,500 kg. pr hektar gäller som
normal gentemot en motsvarande
avkastning av 2, 5 0 0—4. 0 0 0 k g. och
mer på ett rationellt skött
s t o r b r u k. ’ ’
Våra småbrukssvärmare måste först
vederlägga sådana till stordriftens
fördel talande siffer-argument, innan de
med framgång kunna yrka på, att vi
i vårt program skola skjuta smådriften
i förgrunden eller i allmänhet
uppmuntra den oeh ställa stordriften i
bakgrunden. Och då är härvid att
märka, att den här ifrågakommande,
inom jordbruket använda maskinella
kraften delvis varit ångkraft. För
framtiden står ju nu i utsikt vidsträckt
användning av den elektriska
kraften.
Intet har förvånat mig så mycket i
den redan mångåriga diskussionen om
jordbrukets produktionsbetingelser
som lilltäpp- vännernas tystnad om
m öjlig heter n a, som öppnas med
denna nya energi, även och ej minst
för jordbruket. Saken är i alla fall av
så stor vikt. att det socialdemokratiska
parti, som, u t a n att beakta denna
maskinella krafts betydelse, ginge att
i småborgerlig riktning omstöpa sitt
program, skulle handla ytterst
kortsynt och lättsinnigt. Vilken tonvikt
lägger icke med rätta en Marx på de
tekniska hjälpmedlens omdanande
betydelse — i fråga om arbetsprocessens
differentiering, i fråga om kapitalets
roll i produktions- och
distributionsprocessen etc. Och likväl skulle vi nu
stå färdiga att binda oss i fråga om
jordbruket vid projekt och riktlinjer,
som hänföra sig till och knyta an vid
en f ö r-maskinell epok !
Det är uppenbart icke rätta vägen.
Det är en taktik, som lämpligen kan
jämföras med det supponerade fallet,
att ett sig ”socialistiskt” kallande
parti på 60- och 70-talen i någon
kontinentalstat skulle ha sagt till
hantverkarna — de. lika väl som en mängd
jordägare i våra dagar, av kapitalet
tryckta och beroende hantverksmästare
na: Vi vilja frigöra er från
kapitalismens ok genom att b e v a r a, stö d j a
och u p p in u n t r a., t. o. m. med stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
