Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. N. CARLESON: TILL SPÖRSMÅLET OM JORDRÄNTAN
71
dare: ”avgifter för nyttjande av
någon som helst produkt av
människo-.arbetet äro u t e slut 11 a från
begreppet jordränta”.
Låtom oss se, vart vi komma med
denna definition, som ju skulle
innebära, att jordräntan är rent av ett med
makt påtvunget, ur ägandet av jorden,
framsprunget värde. Om odling oeh
odlingsgrad äro produkter av
människans på jorden nedlagda arbete,
ingår då ej i begreppet jordränta en
avgift, som bestämmes av en egendoms
egenskap att vara odlad jord? Är
det då ej arbete, som är grunden för
jordräntan? .Jo, för visso. Men hur
går det ihop med vad Ilenry George
säger 0111 jordägandet i och f ö r si g
som jordräntans källa?
När han på sidan 155 i sin bok
’ ’Framåtskridandet oeh fattigdomen ’ ’
talar om ”stegring av jordräntan”,
måste man ju spörja, om ej
jordräntans f ö r ä n d e r 1 i g he t beror på
arbetet, på kulturframsteget; och i
detta ingår då givetvis den
anhopning-av arbets k r a f t och a r b e t e,
som äger rum på den bättre jorden.
Han säger själv: ”Överallt där mark
brukas, gives en faktisk
jordränta.” Således åter arbetet som
jordräntans källa. Eller vidare: ”Denna
förmåga att giva ränta utgör just
jordens bytesvärde.” Men
”förmågan” finns ej förr, än i det ögonblick
arbetet träder i kontakt med jorden.
Således: brukning = arbete ger
faktiskt jordränta, men icke jordens
”värde” i och för sig. Jordränta och
jordvärde, själva produkten av
arbetet. ökas och förkovras följaktligen
genom k a p i t a 1 = samlat, magasinerat
arbete. Ur den synpunkten, men
icke ur Henry Georges’
gud-faders-cller naturtillstånd steori blir
jordräntan ”oförtjänt” värde, när den
framträder som bytesobjekt.
Vidare: ”Ingen kan göra anspråk
på en uteslutande äganderätt till
jorden”, säger han. Mycket riktigt, om
man nämligen lägger tonvikt på
”uteslutande”. Det är dock skillnad på
jord oeh jord. Till jord. av mig
brukad och bragt till en viss odlingshöjd,
bör jag ha rätt att kunna fordra en
relativ äganderätt. ”Den uteslutande
äganderätten till arbetets produkt”
(här: jord på en viss odlingsnivå)
innebär visst’ icke. såsom Henry
George säger : ”nödvändigt
orättmätigheten av privat jordäganderätt”:
Äro brukare och ägare samma person,
kan mycket väl den privata
äganderätten försvaras med arbetets rättmätiga
anspråk på arbetets produkt. Sedan
blir en a 11 n a n fråga, om denna
äganderätt ej får ett annat läge, ifall
s a m h ä 11 e t k a 11 och behöver
bringa upp denna ”egna” jord i en
högre avkastning. Då kan
äganderätten med fog begränsas av samhällets
expropriationsrätt. Vid igenläggning
av jord, t. ex. rent av till ödemark, ter
sig ju expropriationsrätten klar och
odisputabel.
Generell t kan man nu
visserligen säga, att alla människor ha lika
rätt att bruka jorden, lika väl som’ att
andas luften. Men kan denna rätt
giva rätt till intrång på den
jordareal, som jag v ä 1 brukar och
hävdar? För ett sådant intrång måste
först visas och jag’ övertygas om. att en
h ö g r e n y 11 a för mig och mina
likar kan nås genom samhällets
intervention. Det är ett humant samhälles
plikt att i det längsta gå övertygelsens
väg. när det gäller jorden betraktad
som en ägande arbetares p r
0-dnktionsmedel. Men en
konfliktpunkt är alltid tänkbar där,
var-est samhället p å t a g 1 i g t ”för högre
ändamål” måste tillägna sig jord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
