Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
industriföretag, där de skulle
anställas — det bleve för visso ett monopol
för ägarnas söner och niågar. Alltså
skulle arbetarna enligt hans plan få
det s ä ni r e än under det medeltidens
skråväsen han eljest — i ny
kapitalistisk form — söker återinföra.
Det är för övrigt onödigt att
diskutera detta hr Fahlbecks stora förslag.
Ty arbetsgivarna ha ej röjt ringaste
lust att förverkliga det. De veta mer
än väl. att just det o säkra i
arbetarnas ställning är den säkraste
garantin för deras egen makt och profit.
Däremot torde de . vara desto
villigare att förverkliga det som hr F. gör
till den stora förutsättningen för sitt
förslag — trustväsendet. lian är rent
lidelsefullt barsk mot bolagens och
trusternas kortsynta fiender i
andra kammaren. Han förklarar utan
prutmån att vi i Sverge icke ha någon
erfarenhet 0111 .maktmissbruk från
storföretag och trusters sida — det är
tvärtom fackföreningarna som
missbruka sin makt över trusterna!
Genom trusterna bör vidare ”i vanliga
fall följa billigare varor” — i ett av
sina plötsliga anfall av blygsamhet
nämner han dock icke soc-kertrusten
som exempel härpå. Skulle de mot
all förmodan söka höja prisen kunna
ju tullarna sänkas. Ja. visst kunde de
det — 0111 vi ej hade de av dels
storföretagen beroende, dels med dem
ekonomiskt förbundna elementen i
andra kammaren och framför allt den av
storfinansen än mer behärskade
första kammaren, om vilkens
nödvändighet prof. F. skrivit en särskild bok.
ännu vetenskapligare än den
föreliggande.
&
Emellertid förnekar han ej att det
som utgör ett lyckligt samhälles stör-
sta skatt, de stora enskilda
förmögenheterna. hos oss tyvärr missbrukas.
Bästa medlet däremot är dock
upplysning. Nu antyder han
visserligen själv att denna upplysning
sannolikt blir fruktlös, till följd av vår tids.
”upprivande kritik av bestående
sedliga och religiösa föreställningar”.
Men detta föranleder honom
ingalunda att på den grund förorda starkare
medel. Antagligen menar han att det
är radikalers och socialisters skull, om
de rike till följd av irreligiositet
förhärda sina hjärtan mot den
Fahlbeck-ska upplysningen.
Ett kraftigare medel förordar han
dock — staten skall lägga skatt på do
rikes lyx. på bankpalats,
privatautomo-biler. pälsverk o. d. Prof. F. kan ju
börja sin samhällsreformation med att
föreslå detta i första kammaren. Men
vid närmare eftertanke uppger han
nog denna plan. Det är nämligen
alldeles tydligt att den riktar sig mot
vad han själv fattar som
kapitalismens. alltså även mot samhällslivets,
mot kulturens djupaste idé. nämligen
att allt framsteg vilar på de rikes
förvärvsbegär. Detta förvärvsbegär
beror ju i sin tur på lusten efter
njutning, ära och makt, När då
kapitalisten. tack vare sin vunna rikedom,
vill tillfredsställa denna lust. då
kommer prof. F. och vill låta statens ”döda
hand” ingripa i hans privata
förhållanden. vill brutalt taga ifrån honom
en del av det. varefter han till
mänsklighetens stora, gagn strävat!
Det värsta är att hr Fahlbeck
härvidlag begått religionsbrott. Han
betecknar nämligen på ett annat
ställe med all önskvärd skärpa detta
faktum, att samhället lärer njuta
sådant gagn av den enskildes
förvärvsbe-begär, som ”en av världsmekanismens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
