Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK HEDÉN: HÖGERPOLITIK ELLER VETENSKAP?
75
skilde arbetaren ... vid sidan om sig
hela samhället som vittne oeh om det
behövs som hjälpare”.
Märk väl. samhället kan här
omöjligt betyda statsmakten. Visserligen
uttalar sig prof. P. på ett ställe för att
arbetarnas rätt skall tillgodoses
genom arbetskamrar. bildade av
arbetsgivare oeh arbetare med av
myndigheterna utsedd ordförande. Men detta
nämner han som ett medel j ä m t e
offentligheten. oeh på ett annat ställe
uttalar han sig bestämt emot. att ”en
rent medeltida arbetsordning med av
offentlig myndighet fastställda
löne-taxor m. m.”. skulle införas i vårt
land. Alltså är det allmänheten, de
enskilde, som skulle hjälpa arbetarna,
om arbetsvillkoren bleve offentliga.
Denna framtidsplan har framför
andra framtidsplaner den fördelen att
dess verkningar redan nu kunna rätt
väl bedömas — framtidsplanen har
nämligen redan en tid bortåt i allt
väsentligt varit genomförd. Det möter
i de flesta fall ingen som helst
svårighet att få kännedom om
arbetsvillkoren. och arbetarpressen gör ideligen
dessa till ”offentliga”. Och följden?
Svaret ges av prof. F. själv. Bland de
områden, där offentlighet bäst behövs,
nämner han h e m arbete t. Genom
den för några år sedan hållna
hemar-betsutställningen fick man ganska väl
reda på de arbetsvillkor, som där
förekomma. Trots denna offentlighet
vittnar t. o. m. hr Fahlbeck. att
fortfarande på detta område ”de svåraste
förhållanden råda”. — Eller hur gick
det i Eskilstuna, inom filarindustrin,
där lungsoten härjar så våldsamt
bland arbetarna? Genom lockout och
avtalsbrott genomdrevo arbetsgivarna
arbetstidens ökning från 8 l/o till 10
timmar pr dag, och de fingo rätt
av en skiljedomstol med en ur
”allmänheten” hämtad och av
myndigheterna tillsatt ordförande # — ett litet
förebud hur det skulle komma att gå
till i de Fahlbeckska arbetskamrarna.
#
Huvudpunkten i hr F :s stora
lösning av arbetarfrågan lyder dock:
arbetarna skola få livsvarig a
n-ställning vid företagen.
Arbetsgivaren skulle försörja dem på deras
ålderdom. A andra sidan framhålles
med all önskvärd klarhet att
arbetslönerna icke skulle bli större än nu och
tydligen ej livsmedelsprisen billigare,
ty prof. F. är högst troende tullvän.
Däremot skulle arbetarna slippa —
fackföreningsavgifterna, ty både
fackföreningar och strejker skulle
förbjudas !
Som man ser ett typiskt
unghöger-förslag. Ty dess kärnpunkt är:
klassskillnadens fastställande för all
evighet.
Enligt Marx uppstår
arbetarproleta-riatet främst därigenom, att
kapitalismen gör slut på smådriften och
såme-delst skiljer flertalet producenter från
deras arbetsprodukt. Detta finner
prof. F. vara alldels oriktigt. Ett
ar-betarproletariat uppstod redan vid
medeltidens slut därigenom, att arbetarna
miste sin livsvariga anställning vid
företagen. Men hur skedde detta? Jo,
råkar hr F. själv i misshugg meddela,
därigenom att gesällerna ej längre
kunde få bli mästare, ty detta blev ett
monopol för mästarnas söner och
må-gar. Alltså skildes ju ändå gesäll
enproducenten från äganderätten till sin
arbetsprodukt! Det är ju klart att i
hr F :s framtidsstat arbetarna ej skulle
ha någon möjlighet att bli ägare av de
* Se Tiden, aprilhäftet 1909.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
