Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var särskilt en grupp kvinnor,
som man härvidlag förde fram,
nämligen arbeterskorna inom den t y p
o-grafiska industrin. Dessa skulle,
menade man, helt enkelt komma att
göras brödlösa och ur stånd att
framdeles bedriva sitt vällönade yrke,
därest en dylik lagstiftning företogs.
Detta gemensamma motstånd från
arbetsgivarnas och kvinnornas sida
hade också den verkan att den kungl.
propositionen i ämnet, som frambars
vid 1908 års riksdag, avslogs.
Påföljande riksdag upptogs förslaget i en
motion, som denna gång vann
riksdagens bifall. Vid innevarande, års
riksdag kommer emellertid frågan åter
före. Vår partivän, borgmästaren
Carl Lindhagen, har nämligen i
andra kammaren väckt tvenne
motioner i ämnet. Den ena med yrkande
om en undantagsbestämmelse för
kvinnliga typografiska arbetare och
den andra med förslag om
förbudslagens utsträckande till även m a n 1
i-g a arbetare.
Enligt Bernkonventionen skulle
förbudet träda i kraft från och med den
1 januari 1911 i alla till konventionen
anslutna stater. Konventionen kan
icke uppsägas förrän 10 år härefter.
Även i Finland ha de
lagstiftande myndigheterna behandlat
föreliggande fråga. Till 1909 års ”senare
lantdag” överlämnades en kejserlig
proposition med förslag till förordning
angående kvinnors sysselsättande i
industriellt arbete. Enligt detta förslag
skulle, med vissa i förordningen
närmare angivna undantag, förbud
stadgas mot att kvinnliga, arbetare
sysselsättas före kl. 6 om morgonen och
efter kl. 9 om aftonen, ”utom där
arbetet är indelat i skift om åtta timmar,
sålunda, att skiftena regelbundet av-
lösa varandra och ombytas
varje-vecka”.
Lantdagen gick emellertid ett steg
längre, i det att den utsträckte
förordningen till att gälla även för
manliga arbetare.
• &
•
Liksom bos oss har i Finland från
kvinuohåll röster höjts mot ett
förbud, som skulle begränsas till att
enbart gälla kvinnorn a. När därför
det här ovan refererade ”kejserliga”
förslaget blev känt, anhöll
”kvinno-saksförbundet Unionen” hos
Industristyrelsen om ett statsbidrag av 5,000
mark för bekostande av en statistisk
undersökning, ”vilken förbundet
ernade anställa för utrönande av
verkningarna av ett lagstadgat
nattarbetsförbud för kvinnliga arbetare”. Detta
hade till följd att senaten, på
hemställan av Industristyrelsen, beslöt
föranstalta en dylik undersökning, för
vilket ändamål ett anslag av 6.200
mark anvisades. Till att utföra
undersökningen utsågs samtidigt
ledamoten av lantdagen, fil. d :r Thekla
II u 11 i n.
Denna undersökning, som företogs
på hösten 1909. grundar sig
huvudsakligen på skriftliga och muntliga
förfrågningar dels bland arbetsgivarna
och dels bland arbeterskorna inom de
industrier, där nattarbete förekommer
i större utsträckning, såsom inom
sågverks-, glas-, socker-, pappers- och
textilindustrierna. Men även till andra
områden utsträcktes undersökningen.
T. o. m. badinrättningarna medtogos.
Resultatet har nyligen framlagts i
tryck.
Undersökningen har omfattat c :a
20,000 kvinnliga arbetare, eller
omkring 63 % av hela antalet i 1907 års
statistik upptagna industriarbeterskor.
Bland dessa ha på 142 arbetsställen
påträffats inalles 3,258
nattarbeter-skor. fördelade inom de olika
industrierna sålunda:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
