Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Proc. av
totalantalet natt-arbtterskor
Sågverksindustri .......... .. 1,475 45,3
Pappersindustri .......... ... 933 28,6
Textilindustri ............. ... 593 18,2
Annan fabriksindustri . ... 108 3,3
Tryckerier .................. 21 0,7
Badinrättningar .......... ... .128 3,9
Summa 3,258 100 %
Enligt en approximativ beräkning torde
hela antalet nattarbeterskor i Finland vid
tiden för undersökningen ha uppgått till
4,800. Därav kommer 37,5 % på
sågverksindustrin oc.li 27,1 % på pappersindustrin.
Lägger man 1907 års statistik till grund för
denna beräkning visar del sig att antalet
nattarbeterskor utgjorde 15 % av
totalantalet inom de olika industrierna sysselsatta
kvinnliga arbetarna.
Av undersökningsresultatet framgår att
14,8 % av hela antalet nattarbeterskor
arbetade enligt s. k. treskiftssystem. Det är
uteslutande inom pappersindustrin detta
system användes. Det avsevärt mera
ansträngande tvåskiftssystemet förekommer i
stor utsträckning inom sågverks- ocli
textilindustrierna.
Arbetstiden för nattarbeterskor na inom
förstnämnda industri uppgives vara 57
timmar pr vecka för ungefär hälften av dessa
arbeterskor; för 28 % var arbetstiden i
medeltal 60 timmar.
Av de arbeterskor inom pappersindustrin,
som arbeta enligt tvåskiftssystem, hade 81,5
% i medeltal 78 timmars arbetsvecka och
15,2 % i medeltal 71 %—72 Y> timmar.
För textilarbeterskorna däremot, var i
största antalet fall, eller nära hälften,
arbetstiden begränsad till 56 % timmar. Endast
omkring 5 % av dessa arbeterskor hade en
arbetstid överstigande 63 timmar.
Att undersökningen varit synnerligen
omständlig framgår därav, att man även ägnat
sin uppmärksamhet åt arbeterskans
civilstånd, ålder, bildningsgrad, faderns,
eventuellt mannens yrke, arbeterskans
hälsotillstånd, bostadsförhållanden, ekonomiska
förhållanden och försörjningss kyldigheter,
varjämte man utrönt i hur stor utsträckning
arbeterskorna äro mödrar och huru mödrarna
ordnat vården av sina barn.
Av de 2,659 nattarbeterskor Undersöknin,
gen omfattade voro 1,762 eller 66,3 % ogifta.
481 eller .18,1 % gifta, 327 eller 12,3 %
änkor samt 89 eller 3,3 % av sina män
övergivna eller, i några fall, frånskilda. Det
relativt största antalet gifta kvinnor
förekom-mo bland baderskorna samt, om man tager
de egentliga industriarbeterskorna, inom
sågverksindustrin.
Åldern varierade mycket. Inom de
tre-största industrigrupperna — .sågverks-,
pappers- och textilindustrierna — befunno sig
största antalet arbeterskor i åldern 20—24
år.
Med b i 1 d n in g e n synes det vara
synnerligen illa ställt. Redogörelsen säger, att
av hela antalet nattarbeterskor endast. 32,7 %■
åtnjutit undervisning i högre folkskola,,
m e d a n 6 7, 3 % antingen aldrig å
t-njutit skolundervisning eller
också erhållit sådan i a ni b u 1 a t o
-risk eller lä gr e folkskola! Lägst
på bildningsskalan stå baderskorna. Endast
8 % av dem ha genomgått högre folkskola.
Bland sågarnas ocli pappersindustrins
arbeterskor äro bildningsförliållandena
ungefär-enahanda och icke stort bättre än bland
baderskorna, skriver d:r Hultin, varemot
betydligt gynnsammare förhållanden synes
vara rådande bland textilarbeterskorna,
sannolikt av orsak att dessa till övervägande
grad äro stadsbarn, vilka haft lätt tillträde
till folkskola.
Under rubriken ”Faderns yrke”
meddelas, att 3.1 % av arbeterskorna äro döttrar
av jordbrukare, 29 % av ”arbetare i
allmänhet”, 12,9 % av industriarbetare etc. Och
under rubriken ”Arbeterskans eget tidigare
yrke” uppgives, att icke mindre än 63,2 %
varit tjänarinnor.
Vi övergå nu till det viktiga
kapitlet om hälsotillståndet. Detta
är mest tillfredsställande bland
arbeterskorna. inom tryckeriindustrin, ett
förhållande, som d :r Hultin förklarar
därmed, att dessa arbeterskor äro bäst
avlönade och därigenom iståndsatta
att leva ett mera hygieniskt
levnadssätt än arbeterskorna inom de övriga
industrierna. Bland
textilarbeterskorna är hälsotillståndet mindre gott.
För 26 % av dem uppgives hälsan
vara ”mindre tillfredsställande”. D :r
Hultin skriver härom: ”Utan tvivel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
