Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.syn till dess tekniska förutsättningar
vore fåfäng möda.
Å ändra sidan framstår en
väsentlig olikhet mellan människan och
djuret i full klarhet först då vi beakta
de grundolika arterna av teknik
hos människan och djuret.
Djuren hava en rik teknisk
utrustning — men den består uti en
omgestaltning av deras egna yttre
kroppsliga organer, så att av dessa blivit
verktyg för speciell användning —
såsom rovdjurens klor och tänder eller
vissa insekters ben och mundelar eller
fåglarnas till flygredskap
omvandlade armar och händer eler
sköldpaddans skyddspansar eller isbjörnens
värmebevarande päls. Den art av
medvetenhet, som kräves för den rätta
användningen av s å d a n teknik, är
företrädesvis instinkt och i blott
mycket ringa mån, om alls.
intelligens. Instinkten kan definieras som
förmågan att ändamålsenligt använda
naturliga verktyg eller en naturlig
teknik.
Människans viktigaste kroppsliga
kännetecken är frånvaron av sådana
naturliga verktyg för speciell
användning. Hon besitter i stället tvenne
naturliga universalverktyg i hjärnan och
handen. Med dessa tillverkar hon en
i det ändlösa växande mångfald av
artificiella verktyg och höjer
sig därmed över varje i naturen
tänkbar teknisk nivå. Skaparen av dessa
artificiella verktyg är i n t e 11 i g e
n-s e n. Denna kan definieras såsom
förmågan att uppfinna och använda
artificiell teknik.
Ett väsentligt drag av själslig
olikhet mellan människa och djur —
skillnaden mellan
instinkt-plus-intelli-gensvarelsen och
blott-instinktvarelsen — framträder sålunda i fullaste
klarhet först då vi studera människans
och djurets förhållande till
tekniken. Och ingenting kan vara
viktigare för sociologen än att vinna en
möjligast fördjupad insikt uti denna
själsliga differentiering mellan
människans värld och naturen. På denna
insikt grundar sig
fundamentaluppfattningen av det mänskliga
s a m h ä 11 e t.
Neutralitetsvårn.
För TIDEN av C. N. CARLESON.
60-miljoner-försvaret liksom den
liberala prutningen bör kanske ses mot
bakgrunden av frisinnade mäns
mening om försvar och försvarsbörda för
ett 40-tal år sedan. Man kan
säga: Liberal ståndpunkt n u — i
radikal skiftning nyanserad av den
socialdemokratiska riksdagsgruppens
reduktionsmotion, som blott är en
radikalare variant av liberal prutning —
bör bedömas ej b lott med jämförel-
sen sträckt ut över fem eller tio år.
utan även i bel.ysning av den
mening, som liberala politiker hyst i de
militära spörsmålen i det nya
repre-sentationsskickets första dagar.
Sver-ges socialdemokratiska parti har
all anledning att söka få det allt
förnuft alltmer utmanande, för landets
ekonomi alltmer hotande och
vittutse-ende militära pålastningssystemet
skärskådat från allt flere synpunkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
