Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.Alen hur skulle vi kunna rätt föreställa
oss myrornas eller binas instinkter, då
vi ha de största svårigheter att bilda
oss några klara begrepp om våra
egna? Insekternas instinkter utgöra
ju en driftlik. blind förmåga att
ändamålsenligt använda de naturliga
verktyg, till vilka vi finna att deras
niundelar, ben o. s. v. om bildats. Då
vi sakna sådana naturliga verktyg,
torde vi näppeligen kunna hos oss
producera förnimmelser, som motsvara de
med dessa naturliga verktyg
sammanhörande instinkterna. Faktiskt äro ju
en mängd insektinstinkter av den för
oss ”vidunderliga” art, att vi
näppeligen ens kunna antropopsykiskt f
o-respegla oss att vi begripa
desamma — t. ex. vissa parasitiska
ägglägg-ningsinstinkter hos steklar och
parasitiska instinkter hos deras larver.
* :1c
*
Ehuru det mänskliga samhället är
intet annat än liv och, speciellt, intet
annat än en särskild gestaltning av
mänsklig medvetenhet, måste
.sociologin anlita samtliga naturvetenskaper,
de oorganiska såväl som de organiska,
såsom hjälp vetenskap er — ty livet
hos människan, liksom hos varje
annan organism, är en syntes av
materia-litet och medvetande, och människan
är ett naturväsen genom sin
härstamning och sin kroppslighet, på samma
gång som hon är någonting mer än ett
naturväsen genom den höga.
evolutionen av sin själslighet.
Människans samhälle står i naturen
på samma gång som det står över
naturen. Samhällslivet är visserligen
vida mer än en gemensam kamp för
tillvaron mot naturens fientliga och
tjänsteovilliga makter, men är dock
i mycket väsentlig mån just detta.
Då vi med människans ”teknik”
förstå dels hennes förmåga att
behärska naturkrafterna och dels de
omgestaltningar av djur, växter och ma-
teria samt av energetiska processer,
varigenom hon gör dessa tjänliga för
sin egen behovtillfredsställelse, är det
klart, att de t e k n i s k a
vetenslca-perna, lika väl som de egentliga
naturvetenskaperna och i viss mån uti
ännu högre grad än dessa, innehålla
ett’för sociologen oumbärligt vetande.
Människans teknik skiljer henne i
yttre och synlig måtto från naturen,
liksom hennes själslighet i inre och
osynlig måtto skiljer henne från
denna. Och tekniken är blott den
mänskliga själslighetens varaktiga och
systematiserande inverkan på naturen —
så att ur dennas ”råmaterial” uppstå
husdjur, kulturväxter, verktyg,
maskiner, farkoster, bostäder, möbler,
preparerade födoämnen, kläder, smycken,
vapen o. s. v. De tekniska tingen utgöra
det ”artificiella” i motsättning till det
”naturliga” i den materiella tillvaron.
S å d a n teknik finnes blott mycket
sparsamt och blott i ett
begynnelsestadium av utveckling inom djurriket
— och då i regel uti sammanhang med
ett samhällsliv, såsom hos bävrar, bin,
myror, termiter. För sociologen blir
det en särskild och synnerligt
betydelsefull uppgift att utforska det
mycket intima ömsesidiga sammanhanget
mellan fortskridandet av människans
tekniska utveckling ocli
fortskridandet av hennes sociala utveckling.
Utan ett högt utvecklat samhällsliv
äro stora väg- och kanalanläggningar
samt järnvägar, ångbåtar, telegrafer
o. s. v. otänkbara. Å andra sidan är
ett högt utvecklat. samhällsliv
otänkbart utan den intensiva
kommunikation samhällsmedlemmarna emellan,
för vilken vägar, bantåg, ångbåtar,
telegrafer m. m. äro de nödvändiga
tekniska hjälpmedlen. Att studera ett
högt utvecklat samhällsliv .u.tan hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
