Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. N. CARLESON: NEUTRALITETS VÄRN
S9
aiitimilitarist oeh extrem fredsvän —
till ”målet”! försäkrar lian. Nåväl,
det är nu i parentes sagt även den,
som röstar för de högsta
militäran-.slagen; jag vill blott erinra 0111 det
slags ”freds vänner ”, som för ett par
år sedan grundligt avbasades av
"Wiener ”Arbeiterzeitung”. När hr S.
skriver: ”Världsfreden kan ej bli annat
iin en organiserad
(militärorga-niserad) fred mellan folken”, då
svarar militär i sten : ”Aek, kära bror.
det skriver jag under bums. I
princip äro vi överens. Och... resten
klarar sig...” Borde ej statsminister
Lindman kunna proponera brorskål
med hr Steffen på den maximen?
Till sin ståndpunkt kommer
emellertid hr Steffen på följande konstiga
väg:
Allmän tes: En stormakt kommer
och tar oss. om vi icke rusta.
Antingen leva vi fria med vapen eller som’
slavar utan vapen. Men — det finns...
grannar, som ha ett vitalt eget
frihetsintresse uti v å r frihet och
därför... i nödfall förena sin militärmakt
med .v å r.
Korteligen: Vapenlösa tagas vi av
stormakten-grannen (t., ex. Ryssland).
Portsättningssats: En annan
granne-stormakt (t. ex. England) vill
hindra Ryssland att taga oss, 0 m vi
ha vapen.
Alltså: Englands vital a i n-
trésse räcker ej till att
skydda ■ oss eller inställer
&ig’icke. om vi ej rusta, eller
uppenbarar sig aktivt, så snar t v i
rusta. Det är kontentan av artikeln.
Men är det logik?
Svaret hänger på en fråga, som hr
S. kan vara så vänlig att besvara. Vad
menar han med ett lands v i t a 1 a
intresse? Ett vitalt — för den själv-
ständiga existensen grundläggande
intresse — finns väl hos
grannen-stormakten i fråga, 0111 så den lilla
grannen är vapenlös eller icke. Eller
ligger hans v i t a 1 a intresse i den lilla
grannens vapen?
”Neutralitetsvakten” har jag alltid fattat som en
skyddsåtgärd i för s t a han d.
tills den av vår självständighet
intresserade stormakten eller
stormakts-gruppen hunne inskrida för att
framtvinga respekt för vår neutrala
ställning. 0111 den skulle hotas. Men då
är det ju uppenbart, att
tyngd-p u 11 k t e n i den stormaktens eller
stormaktsgruppens intresse ligger
i att det lilla landets
överhuvudtaget både neutralitet och
själ v s t ä n d i g h e f bevaras. Icke
däremot i dess försvars militära
styrka. S å var nu fallet år 1870 i
fråga om Belgiens ställning;
sådant var motivet för , att England
då höjde ett varnande och hotande
finger -— icke i första, rummet att
Belgien var rustat.
Med ”det vitala intressets”
argument på sätt hr Steffen använder det
kan han endast stödja en konklusion
— nämligen: , Vi skyddas av en
.stormakts b e h o v a v v å r f r i h e t.
Nåväl — från en sådan utsiktspunkt
faller allt försvar ihop till ”den hon ett e
ambition”, hur billig eller dyr den
konvenansprydnaden nu än må
skattas.
Så sviblar vidare hr Steffen ut sitt
resonemang i funderingar 0111
franska revolutionens kamp mot
koalitionerna. Därvid konstruerar han även
upp en framtidsbild: en
socialdemokratisk (”revolutionär”) stat
omgiven av inre oeh yttre reaktionära
fiender — och så applicerar han
fransk revolutionshistoria på den. Be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
