Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårt försvar måste vi bygga så, att
det håller att lita på. Militärförsvaret
är det minst tillförlitliga. Inte ens
en stormakt vågar tro sig säker. Hur
mycket mindre då vi! ilan talar
ringaktande om traktater.som ingen brutit,
oeh man tror på rustningar, som man
faktiskt v c t inom en kort tid vara
”föråldrade”, d. v. s. komplett
odug-liga.
Vårt försvar måste vi därför grunda
på rätten och icke på våldet. 0111 vi
verkligen vilja vara ett f r e d s p a r t i
i anda och sanning.
Litteratur.
GUSTAF F. STEFFEN: Sociologi.
En allmän samhällslära. Tredje delen.
V. Sociala fördomar. VI. Sociala
hemligheter och lögner. 176 sid. Pris
3 kr. Hugo Geber.
Professor Steffens ”allmänna
samhällslära.” har nu hunnit till sin tredje
del. sin sjätte bok och sin 540:de sida.
Författaren har ända hittills enbart
sysslat med samhällsvetenskapens
k u n s k a p s 1 ä r a. med möjligheten
av social kunskap och även nästa del.
som skall behandla den sociala
metodiken och systematiken, torde komma
att åtminstone vidröra samma ämne.
Det är alltså ett högst omfattande verk
han med erkännansvärd raskhet
fort-följer. men så stå också ämnets vikt
och behandlingens grundlighet i full
jämnhöjd med bokens omfång.
I föregående delen behandlades den
sociala vidskepelsen, i nu föreliggande
främst den sociala fördomen.
Om vidskepelsen, enligt Steffens
definition. innebär lust att tro för mycket,
är däremot fördomen en lust att
fasthål la gamla föreställningar, även då
erfarenhet och logik kräver deras
ändring. I det hela blir på detta sätt
vidskepelsen den sociala felkälla, som
mest förekommer på lägre
kulturstadier. fördomen däremot den. mot
vilken den till högre kultur hunna
mänskligheten främst har att kämpa.
#
Den förnämsta orsaken till social
fördom ligger, enligt den åsikt Steffen
redan i första delen utvecklade, däri.
att människan tror sig äga samma
möjlighet till kunskap på livets och
särskilt på det mänskliga
samhällslivets som på den livlösa naturens
område. I min anmälan av nämnda del
(T i d e 11 1910 n :r 4) tillät jag mig
uttala ett tvivel, 0111 det verkligen finns,
någon grundväsentlig skillnad mellan
kunskapsinöjligheten på det ena och
på det andra av dessa områden. Men
även 0111 så icke är, kvarstår dock, som
Steffen alldeles riktigt anmärker, den
självklara omöjligheten att vinna
fullständig kunskap på någotdera
området; och man kan gärna tillfoga ett
medgivande, att det måste vara
svårare att vinna kunskap på samhällslivets
områden än inom naturen, eftersom
det förra är så mycket mer invecklat
oeh mindre utforskat.
Enligt Steffen kräver
samhällsforskningen. i samma mån som den icke är
materiell utan själslig, en säregen från
intelligensen skild själsförmåga. Ilan
kallar denna förmåga i 111 u i t i
o-nen — ett ord varmed bedrivits otro^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
