Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvärtom man högeligen u 11 d e r s k a
t-tar dem.
#
Om jag alltså ej kan känna mig
övertygad av prof. Steffens lära om
intuitionens väsen och betydelse, så
förefaller hans andra huvudförklaring
till den sociala fördomen desto mer
slående.
Människan, säger han, är alltid
ensidig, men hon tror sig gärna vara
högeligen allsidig. Ilon tror sig
därför kunna döma om nästan allt, medan
man i själva verket endast kan
bedöma det lilla område, som
överensstämmer med ens egen individuella
läggning. Träffande framhåller vidare
Steffen, att denna stora fördom är
baksidan av en förtjänst : den strävan och
längtan efter att bli allsidigt
mänsklig, som är nedlagd hos varje
människa.
Ett annat skäl till de sociala
fördomarna finner Steffen med rätta däri.
att bakom dessa stå . våra s t a
r-k a s t e k ä n s 1 0 r 0 c h intre s s e n.
En marxist skulle hellre vilja säga
”intressen och känslor”, ty de förra
ha väl uppstått ur de senare, men man
kan gärna medge ätt känslorna sedan
leva sitt eget liv, delvis oberoende av
intresset. Vissa • sociala fördomar
uppblossa, som Steffen framhåller,
med en känslokraft, som ej står i
rimligt förhållande till det kränkta
intressets värde. (Tänkom endast på
spårvägsstrejken eller frikorten!) Nu
liar människan, påpekar Steffen, en
lika grundligt oriktig som fast rotad
tro. att det hon riktigt starkt känner
måste vara sant. Då hon 1111 har
särskilt starka • känslor på det sociala
området, måste också hennes sociala
fördomar bli starkare än de flesta.
*
De olika arterna av social fördom
belysas av Steffen med lika skarp
iakttagelse som noggrann eftertanke.
Några exempel må klargöra detta:
De religiösa fördomarna,
säger han, bottna främst däri, att en
viss riktning vill påtvinga alla sin
individuella tro. ’ Denna böjelse
sammanhänger nära med det religiösa
livets yttre organisation i kyrkor,
sekter 0. s. v., en organisation som
egentligen är alldeles likartad med den
världsliga, den sociala. Den måste
vara det redan därför, att den religiösa
känslan i grunden är av samma
typ som den sociala. Även
religionen eftersträvar ju samliv,
gemenskap. nämligen med de övernaturliga
makter, på vilka den religiöse tror.
Härtill kommer så gemenskapen med
trosfränderna. Just. därför
överflyttas allt tvång, som åtföljer den sociala
organisationen utan vidare på den
kyrkliga, och prästerna söka inom
församlingen vinna samma makt som
de ledande inom staten äga.
Rörande k 1 a s s f ö r d 0 m a r n a
och de politiskt-rättsliga fördomarna
påpekar Steffen först, hur nära dessa
sammanhänga med våra etiska
fördomar. Då människan dömer allt efter
sin egen individualitet, ogillar hon
det som avviker från henne själv. Då
hon vidare — vilket ju i och för sig
är gott — äger en stark etisk drift,
drives hon att förklara sina
medmänniskors avvikelser ur dåliga motiv.
Hand i hand härmed går hennes
benägenhet att överskatta sitt eget
yrkes, sin egen ställnings betydelse. Hon
har ej tillräcklig överblick ÖArer
samhället i dess helhet för att inse sin
sysslas verkliga värde; hon tror att
den måste vara lika nyttig för det
allmänna som för henne själv. Detta
gäller icke minst dem som inneha en
undantagsställnings förmåner. En
privilegierad klass förklarar sig
visserli-gen gärna beredd att för egen del
avstå från sin härlighet — men tyvärr
hindras den alltid av samvetet, av
hänsynen till samhället, det allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
