Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kratism och sann socialism just en hel
del av den parlamentariska
verksamheten. som de ”unga” så starkt ogilla
hos sina äldre partivänner i riksdagen
och, vad utlandet beträffar, även på
ministerbänken.
* *
De ”ungas” demokratiska
radikalism utgår från uppfattningen, att
folket, de djupa leden, nationens
nuvarande majoritet av fattiga, beroende
och i sin utveckling hämmade
medborgare måste utöva den mest
omedelbara inverkan på
lagstiftning, regering ocli administration.
”Regering av folket, för folket,
genom folket.”
Riksdagsmännen och partistyrelsen
förlora kontakten med de breda lagren
och få i stället kontakt med de
härskande klasserna, folkets förtryckare
— menar man. Följaktligen är
parlamentarismen över huvud av ringa
eller snart sagt ingen praktisk
betydelse. På den vägen nå vi fram blott
till obetydliga skenreformer. ilen
skall parlamentarismen över huvud
användas av socialdemokratin, måste alla
de ”radikalaste demokratiska”
metoderna och principer tillämpas. Bland
dessa märka vi: det imperativa
mandatet, referendum, enkammarsystem,
förbud (utom möjligen i något
undantagsfall) för socialdemokrater att bli
ministrar eller att sitta i kungliga
kommissioner eller att över huvud
åtaga sig politiska uppdrag, då det
härigenom i viss mån kan läggas politiska
förpliktelser eller band på partiet.
Jag tror icke att jag misstar mig,
om jag påstår, att såväl de ”gamla”
som de ”unga” bland Sverges
socialdemokrater nästan mangrant hylla
uppfattningen, att dessa metoder oeh prin-
ciper i själva verket ä r o uttryck för
den radikalaste demokratismen.
Me-ningsskiljaktigheterna gälla blott
lämpligheten att just nu radikalt
tillämpa dem. Som i d e a 1 e r
anses de vara höjda över all vidare
diskussion.
Så tillvida som jag har rätt
härutinnan, är det mig angeläget att få
framhålla, att jag anser’ en dylik
uppfattning av den radikala demokratismens
innebörd vara grundfals k. Den
betecknar, enligt mitt förmenande, ett
tidigt och mycket ofullkomligt
utvecklingsstadium av det demokratiska
tänkandet och den demokratiska
erfarenheten. Denna senare pekar allt
tydligare i en helt annan riktning —• i
synnerhet sedan samhällets grundliga
omdaning i socialistisk riktning
blivit den demokratiska politikens
egentliga innehåll.
Nationens stora flertal består
alltjämt av människor, som äro
vanställda, underutvecklade, lidande,
olyckliga genom fattigdom, ohälsa, obildning
och övermått av brutaliserande arbete
och genom tryckande beroende och
pinande otrygghet, genom brist på frihet,
själslyftning oeh glädje. Socialismens
m å 1 är detta kroppsliga och själsliga
masseländes äntliga grundliga
utrotande. Socialismens ena medel är en
sådan organisering av nationens
hela ekonomiska verksamhet, att
all denna ekonomiska oordning och
ofullkomlighet ersättes genom det
ekonomiska arbetets målmedvetna
inriktande på intet annat än a 11 as välstånd
och därpå grundade frihet att
utveckla sina personligheter genom att
deltaga i kulturarbetet. Socialismens
andra medel är den radikala demo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
