Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pedbåtar etc. Vid en så oerliörd
de-pensering på militära ändamål
figurerar statsskulden i budgeten med
1.245,251,202 francs årligen.
Sju år senare ha alla dessa härovan
anförda siffror betydligt s t e
g-r a t s. Det nya seklets första årtionde
visar i själva verket en så krigisk och
protektionistisk uppsyn, att fred,
avrustning och frihandel synas förblekna
till de blodlösaste ideologier.
När Frankrike år 1 9 0 9 stod vid en
statsskuldsränta av 1,263,377,581 fr., en
armébudget på 799,874,950 fr. oeh en
marinbudget på 333,845,628 fr., när
vidare i slutsumman statsinkomster —
4,003,414.949 fr. — tullarna ingingo
med ett belopp av 510,845,000 francs,
diverse indirekta skatter med
600,833,834 fr., sockertull och
sockerskatt med 156.151,800 fr. samt tobaks-,
tändsticks- och krutmonopol med
528.029.000 fr. — då ha vi framför oss
bilden av ett renodlat
bourgeöisi-1 a n d.
ilan k a n inför sådana siffror
komma på underliga tankar om allmänna
rösträttens urskiljning och effektivitet,
och de öka sannerligen icke respekten
för dessa folkmassor, som låta sig —
av pur ”patriotism” — plockas av
storborgarklassen, den där tydligen
väl förstår att taga ut rundlig valuta
av ”det torra krigets” expenser. Vem
förtjänar på den växande
statsskulden om ej den?
En gängse ocli felaktig uppfattning
är att England icke skulle vara
ett militaristiskt land och att dess
”frihandel” sträcker sig över alla
varuslag.
I själva verket är Storbritannien
välsignat med en synnerligen dyr både
lant- och sjömilitarism, och dess
tullinkomster utgöra ett ganska avsevärt
belopp. Skillnaden mellan England
och kontinenten är i dessa båda
avseenden att England dels saknar den
allmänna värnplikten, dels undviker
att tullbeskatta den stora
industriarbetaremassans nödvändighets
artiklar. Det är för visso skillnader av
rätt stor betydelse, sammanhängande:
med landets geografiska särläge
vad-det militära angår, och vad
tullagstiftningen beträffar med dess storindustris,
dominerande ställning. Även för t. ex.
Tyskland kan man en gång förutse en
högre storindustriell nivå — lika med
Englands, ilen dess kontinentala läge
mellan knappt vänskapliga grannar
låter det med sin militarism om foten
blott långsamt närma sig detta mål.
Den engelska armébudgeten slutar
nu på 26,840,000 pd st er fin g
(omkr-470 milj. kr.), medan flottan årligen
slukar 32,188,000 pd st. (omkr.
576-milj. kr.). Detta på en total
statsut-giftssumma av 152,292,395 pd sterling:
(omkr. 2.740 milj. kr.).
Såsom man finner, nedlägger även
England oerhörda summor på sitt
”försvar”. och ej heller må man förbise,,
att de indirekta avgifterna —
tullai-på té. tobak, spirituösa, socker oeh vin-
— ge det betydande inkomstbeloppet
av nära 30 milj. pd sterling (540 milj..
kr.) på en totalinkomstsumma av
151,578,298 pd sterl. (omkr. 2,730 milj.,
kronor).
Vid sidan av den indirekta
beskattningen inrymmer emellertid England
ett allt bredare rum åt de
beskatt-ningsformer. som drabba förnämligast
de ekonomiskt bärkraftiga skuldrorna^
Sålunda ger den engelska
arvsskatten-18,534,115 pd sterl. (334,114,070 kr.)
och tillsammans, med övriga
”stämplar” 33,650,000 pd sterl. (505,700,000
kr.), medan inkomstskatten bringar
statskassan netto 33,930,000 pd sterL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
