Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Till följe kapitalets olika
organiska sammansättning i olika
produktionsgrenar; till följe därav den
omständigheten, att alltefter den olika
procentsatsen variabel del av ett
totalkapital mycket olika mängder
arbete sättas i rörelse av lika stora
kapital. bliva också mycket olika mängder
merarbete tillägnade och mycket
olika mängder mervärde producerade
av dem. Därmed bliva de
profitkvoter, som härska i olika
produktionsgrenar, ursprungligen
mycket olika. Dessa olika profiter
bliva genom konkurrensen
utjämnade.” — ”Ehuru kapitalisterna i de
olika produktionssfärerna vid
försäljningen av sina varor ta igen de vid
dessa varors produktion förbrukade
kapitalvärdena, så inlösa de icke det
i deras egen sfär producerade
mervärdet, utan blott så mycket mervärde och
därmed profit, som av totalmervärdet,
vilket produceras under ett givet
tidsavsnitt av samhällets totalkapital i alla
produktionssfärer tillhopatagna.
kommer på varje del av totalkapitalet vid
lika fördelning.” — ”De olika
kapitalisterna förhålla sig här, såvitt profi-
ten kommer i betraktande, blott som
aktionärer i ett aktiebolag, vari
profit-andelarna fördelas likformigt pro 100
och alltså för de olika kapitalisterna
skilja sig blott efter storleken på det
av var och en i det gemensamma
företaget tillskjutna kapitalet.” *
Den marxslca mervärdelagen är
alltså att tillämpa på det kapitalistiska
s a m h ä 11 e t i sin h e 1 h e t. Hela
kapitalistklassen tillägnar sig
mervärdet, men fördelar det sinsemellan icke
efter de enskildas variabla
kapitaldelar, utan efter deras totala kapital.
Värdelagen gäller likaledes blott för
det hela, men kommer icke till uttryck
i de särskilda produktionsgrenarna.
Denna utveckling av värdeteorin för
den fram till en punkt, där det blir
förenat med stora svårigheter vare sig
att verifiera eller vederlägga
densamma. Här har emellertid uppgiften
blott varit att referera, icke att ingå
på någon granskning av densamma.
Demokratin i arbetareorganisationerna.
För TIDEN av WILHELM JANSSON, Berlin.
Den fråga, som rubriken här ovan
anger och som under senaste månader
framkallat en delvis mycket häftig
diskussion inom den tyska
arbetarrörelsen, har utan tvivel också sitt’stora
intresse för en svensk publik.
Utgångspunkten för debatten var en
obehaglig konflikt inom Tyska
Metall-arbetareförbundets avdelning i
Hamburg. Under varvsarbetarnas stora
strid förliden höst beslöt avdelningens
styrelse att, mitt under
förhandlingarna i Berlin, anordna ett möte en ef-
termiddag kl. 4 för att därigenom
demonstrera Hamburgs metallarbetares
solidaritet med de kämpande
varvsarbetarna, En sådan demonstration
skulle ha för en eftermiddag inställt
allt arbete i Hamburgs metallindustri,
vilket också just var meningen.
Styrelsens vice ordförande kom efter
mogen överläggning till den
övertygelsen. att demonstrationen lätt kunde
skada förbundets sak vid underhand-
» Marx: Das Kapital III. S. 136—137.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
