Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lingarna oeh vände sig därför till
förste ordföranden, som befann sig i
Berlin för deltagande i
underhandlingarna. På telegrafisk väg underrättades
denne om beslutet och då, enligt
förbundets stadgar, förbundsstyrelsen
har högsta ledningen samt ansvaret i
dylika strider, överlämnade han i sin
ordning saken till förbundsstyrelsens
ordförande, vilken ledde
förhandlingarna med arbetsgivarna i Berlin.
Denne ålade genast vice ordföranden i
Hamburg att på inga villkor utlysa
mötet. Han befarade att
arbetsgivareförbundets ledare skulle taga en
sådan demonstration tilkförevändning Iför
den ifrågasatta generallockouten samt
genast avbryta förhandlingarna,
vilket alls icke kunde, ligga i arbetarnas
intresse, ty situationen var för dem
rätt gynnsam.
Ilans order följdes av funktionären
i Hamburg, som enligt stadgarna var
förpliktad till att rätta sig efter
förbundsstyrelsens anvisningar. Men
avdelningen i Hamburg beslöt då att
uppsäga förtroendemannen från hans
syssla, därför att han icke utfört ett
beslut från avdelningens sida. Förste
ordföranden förklarade sig solidarisk
med sin kollega och lämnade
självmant sin plats.
Detta om den händelse, som
bringade diskussionen i gång. Naturligtvis
hade det icke kommit till sådana
vidlyftiga debatter endast för
Hamburg-sakens skull. Men med
arbetarerörelsens enorma utveckling under det sist
gångna årtiondet har frågan om d
e-m o k r a t i n inom arbetareor
ganisationerna alltmera blivit
aktuell. Och därvid liar framför allt
det representativa systemet och
referendu m-systemet stått mot
varandra.
Inom vår fackliga rörelse har det
s. k. referendum * aldrig haft något
egentligt fotfäste. De få
organisationer som använt sig av detta system ha
gjort de allra sämsta erfarenheter.
Bokbindarna t. ex. hade förr ingen
förbundskongress, utan allting
avgjordes genom allmän omröstning.
Följden blev att så gott som alla förslag,
vilka gingo ut på att förbättra
förbundets ekonomi genom
kontingentförhöjning o. dyl., förkastades. Förbundet
blev på grund av dåliga finanser
kampodugligt. Ja, man förkastade
t. o. m. ett förslag om en kongress’
inkallande. så att förbundsstyrelsen till
sist på eget bevåg måste inkalla
kongress för att rädda och rycka
upp förbundet.
Med arbetsgivareorganisationernas
växande inflytande och de stora
strider. som därigenom kommit på
dagordningen. har det direkta avgörandet
inom förbundet genom medlemmarna
blivit en fullständig omöjlighet. Ett
förbund. som ville införa något sådant,
skulle snart vara utan all
kampförmå-ga. Ty det betyder ingenting mindre,
än att inför hotande strider blotta
förbundets hela ställning och
stridsutsik-ter inför offentligheten. Medlemmarna
kunna naturligtvis icke rösta Utan att
först ha fått kännedom om sakernas
ställning. Med de stora
medlemssiff-ror. de tyska förbunden lia, kunde
sakernas framläggande inför
medlemmarna icke ske inför lyckta dörrar.
Arbetsgivarna finge alltså genast
kännedom om förbundets ställning, taktik
och aktionsmöjligheter. Det vore
självmord att tillämpa ett sådant
system. Detta inse också våra
medlemmar nästan allmänt numera.
* Ordagrant: hän skjutande (till folket
självt, i allmän omröstning).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
