Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hittills har man i vårt land
tämligen allmänt betraktat kooperationen
blott som ett medel att få ”utdelning”
på gjorda varuinköp, oeh så snart
denna av en eller annan anledning
uteblivit. ha medlemmarna rusat sin väg och
i stor utsträckning återgått till
privathandlarna. Det vanliga, då man talar
med personer, som känna till rörelsen
är också, att man får höra uttryck
som: ”Kooperativa föreningar gå inte
alls. Där och där har funnits en oeh
den har gått omkull.” Eller: ”Koo-
perationen är nog bra, men föreningen
här skötes så dåligt, att man inte kan
vara med.”
Det sista är nu endast dumt prat.
Har en förening gått omkull, beror
det. i 999 fall av 3,000 kan man gott
säga, på styrelsens oeh medlemmarnas
obekantskap med de kooperativa
principerna, på för obetydligt startkapital
eller kreditsystem. Oeh det måste
folk först och främst lära sig, att u
t-d e 1 n i n g e n är en fördel av så
oändligt underordnat slag, att den knappt
förtjänar nämnas vid sidan av den
reglering av varupriset över
hela linjen och den ordnade
ekonomi för medlemmarna, som
kooperationen medför.
Efter partikongressens beslut att
ändra de allmänna grundsatserna
hjälper det ännu mindre än förut med
några undanflykter för de
socialdemokratiska arbetarna. Det skäl. som
oftast förebäres till ursäkt för
försummelser mot rörelsen, att de befintliga
kooperativa föreningarna icke äro
tillfredsställande — gäller mindre än
intet. Kooperationen är
kon-s u m enteruas egen sa k och
icke någonting för dem främmande.
Det är helt enkelt den svenska
arbetarklassens s k y 1 d i g h e t emot sig
själv, att avhjälpa de brister, som
till-äventyrs finnas här och var, oeh skapa
fram en stark, centraliserad
kooperation efter de linjer, som fastslagits på
nationella oeh internationella
kongresser.
Att det låter sig göra att bygga upp
en mönstergill kooperation även i
Sverge, det visas av de många i rask
utveckling stadda
konsumtionsföreningar, som finnas runt om i landet. Här
i Stockholm ha vi t. ex. en förening,
som på några få år skulle kunna
drivas upp till 10 miljoner kr. i
omsättning, om blott alla gjorde sin pliktr
nämligen Kooperativa föreningen
Thule. Och överallt finnas föreningar,
vid sidan av sådana, som äro stadda i
kraftigt framåtgående, vilka föra en
tynande tillvaro, emedan arbetarna i
deras trakt icke ännu lärt sig förstå
sitt eget bästa.
Det gäller nu att ta i ordentligt för
att bota vad som brister oeh skapa
nya föreningar, där inga finnas. Men
först och främst måste arbetarna
skaffa sig k u n s k a p om rörelsen.
Det visade sig exempelvis vid senaste
första-maj-demonstrationen. där
intresserade bjödo ut Kooperatören, att
många Stockholmsarbetare aldrig hört
talas om (!) vare sig tidningen eller
Kooperativa förbundet, trots de
väldiga. i Soc.-D. ideligen omtalade, strider
förbundet fört på sista tiden mot
monopolväldet i form av margarinringen
och sockertrusten.
Det är uppriktigt sagt rena
skandalen, att det finns industriarbetare i
landets huvudstad, vilka följa med sin
tid på dylikt sätt. Ändring, snar
ändring, häri kräves. Liksom ifråga, om
fackföreningsrörelsen gäller det icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
