Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vad den ene eller andre kan finna
bekvämast för sig själv.
Fackföreningsrörelsen kan råka ut för motgångar
och enskilda medlemmar få ofta sitta
hårt emellan för den gemensamma
sakens skull. Men framåt går det runt
hela världen, emedan arbetarna insett,
att de måste lita till organisatio-
nens vapen för att få
medbestämmanderätt över arbetsvillkoren. Även i
fråga om kooperationen gäller samma
måste — därest konsumenterna över
huvud taget vilja utöva något
inflytande på levnadskostnaderna. Ju förr
tie organiserade arbetarna inse detta,
dess bättre!
Litteratur.
GUSTAF OLIN: Kollektivavtalet i
den utländska lagstiftningen. En
jämförande undersökning. *
Denna, skrift av hovrättsrådet Olin
— en av de sakkunnige, som
medverkat vid utarbetande av årets
proposition i avtalsfrågan — har utarbetats
på offentligt uppdrag. Det får också
anses väl motiverat, att en redogörelse
över främmande lagar oeh lagförslag
framlägges i samband med förslaget
till lag om kollektivaytal. Under förra
årets lagstiftningsbrådska ansågs en
sådan naturligtvis obehövlig.
Förf. gör icke anspråk på att lämna,
en teoretisk utredning, vilken dock
ensamt kunnat ge en riktig föreställning
om vad en lag verkligen innebär, när
den insättes i ett visst rättssystem.
Men även sådan boken föreligger, är
den av värde. Man får de skilda
bestämmelser, som framkommit i lagar
eller lagförslag, sammanförda ocli
grupperade kring vissa centrala
rättsliga tvistepunkter, oeh därigenom kan
man på åtskilliga ställen göra en
jämförelse med det svenska förslaget utan
alltför stor risk att nå felaktiga
resultat.
Några faktiska misstag ha dock här
s
* Fast dessa erinringar gjordes innan
andra kammaren slopade för andra gången det
Peterssonska avtalslagförslaget, ha vi
ain-sett dem förtjänta att här offentliggöras,
med tanke på framtiden.
oeh var kommit in. Jag skall angiva
några, som fallit mig i ögonen.
Sid. 19 och 73 omnänines på ett
felaktigt sätt 1908 års tyska juristmötes
resolution angående önskemål vid en
legislativ reglering av kollektivavtalet.
Den punkt som säger, att ”en frist
bestämmes, inom vilken medlemmar av
fackföreningar kunna genom anmälan
hos registreringsmyndigheten
undandraga sig tariffavtalet” uteslöts vid
den slutliga behandlingen
(Ver-handlungen V s. 834).
Sid. 57 säges, att Tysklands
Reichs-gericht i dom den 20 jan. 1910 ansett
den ”kumulativa teorin” redan nu
tillämplig för den tyska rättens del.
Detta kunde betraktas som stöd för
regeringsförslagets lämplighet i
denna punkt, alltså bl. a. innebärande
såväl fackföreningens som de enskilda
medlemmarnas ansvarighet vid
avtals-stridig arbetsinställelse etc.
Emellertid är förhållandet det, att domen i
fråga grundas på den rakt motsatta
”Yerbandsteorin” (Se Gewerbe- und
Kaufmannsgericht XV s. 172 ff. och
185.)
Redogörelsen för spörsmålet om
kollektivavtalets kontrahenter måste
anses missvisande. Sålunda anföras mot
en viss konstruktion argument, vilka
möjligen ha något berättigande där
någon lag i ämnet ej finnes, men som
en lagparagraf kan bryta udden av.
De å sid. 55 framställda invändningar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
