Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordiske Förlag i Köpenhamn börjat
utge. De ha inletts av en skrift, R
e-1 i g i o n o g Vide n s k a b, som till
författare har ingen mindre än
professor Ilöffding, oeh de övriga, som
utkommit eller snart skola utkomma,
behandla så viktiga och delvis just på
sistone så livligt diskuterade ämnen
som jungfrufödelsen, uppståndelsen,
statskyrlcofrågan (från dansk
synvinkel) o. s. v. Inalles skola till en
början tio småskrifter utgivas. De kosta
pr skrift 1.25. dock blott 1 kr. vid
prenumeration på alla tio.
I motsats mot den tyska serien:
”Re-ligionshistoriska folkböcker ’ vilka
även översatts på svenska, utgår den
danska serien icke från frisinnat
teologiskt håll, utan äro böckerna,
mestadels åtminstone, skrivna av fritänkare.
Icke minst är detta fallet med den
skrift, varom här närmast är fråga. J.
L. Ileiberg, professor i grekiska vid
Köpenhamns universitet, en av sin
vetenskaps och sitt lärosätes bästa
nutida namn. är nämligen hellen till sin
åskådning lika väl som till sin
studieriktning’. och det i medveten motsats
mot den kristna uppfattningen. Ilans
bok börjar därför med en principiell
utredning, som skarpt hävdar moralens
och den moraliska utvecklingens
oberoende av religionen och som
övervägande fattar religionen såsom det i
sämre mening konservativa elementet
i historien.
Det hade nog icke skadat, om både
uppfattningen och tonen i denna del
av småskriften haft en mindre
agitatorisk och mer allsidigt undersökande
prägel. Dessutom tycks mig bokens
planläggning i ett fall kunnat göras
bättre: författaren borde, sedan lian
inledningsvis redogjort för det
spörsmål han vill klargöra, först ha fram-
lagt de historiska enskildheterna oeh
till sist dragit sina slutsatser. Nu
börjar han med påståendena, medan det
faktiska, d. v. s. redogörelsen för.
religion och moral hos grekerna, först
kommer efteråt.
Nämnda redogörelse är bokens
kärnpunkt. Den röjer en sakkunskap, som
icke blott fullständigt överblickar och
behärskar sitt ämne utan även
framlägger nya synpunkter t. o. m. i en kort
allmänfattiig småskrift som denna. Ur
denna redogörelse skola några
huvudpunkter här framläggas.
#
Främsta källan för vår kännedom
om hellenernas religion och moral är
de homeriska dikterna. Iliaden och
Odyssén. det grekiska språkets äldsta
bok och det grekiska folkets bibel.
Det ligger en klar motsats mot judarna
redan däri, att ”bibeln” hos grekerna
var ett rent lekmanna verk. en
oteologisk bok, hur mycket den än handlade
om gudarna.
Att dessa gudar voro onda, däri
ligger återigen ingen motsats mot Gamla
testamentet. Men väl råder en bestämd
skillnad däruti, att människorna hos
Ilomer, ja t. o. m. gudarna, äro
mycket mer medvetna om den dåliga
guda-moralen än i Gamla testamentets flesta
böcker. Jahveh fordrar underkastelse,
tillåter i regeln ej någon mänsklig
kritik. Ilos Homeros tveka människorna
ej att slunga gudarna deras orättvisor
i ansiktet — och gudarna röja ej på
minsta sätt något missnöje över detta.
De fordra makt oeh offer liksom
Jahveh ocli liksom de jordiska furstar,
vilka så ofta varit gudarnas
förebilder. Men att människorna dessutom
skola hålla dem för heliga, det fordra
de icke. Måhända blir den judiska
gudauppfattningen på detta sätt
allvarligare; i varje fall blir den grekiska
friare.
Ileiberg framhåller med rätta, att
när gudarna skildras som osedliga. så
ligger i själva verket där bakom den
lika pinsamma som ostridigt riktiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
