Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iakttagelsen, att naturen ocli livet,
var-över ju gudarna härska, icke äro
sedliga; det går ofta den onde väl ocli den
gode illa. Samma iakttagelse har nu
visserligen gjorts inom många
religioner, men mig veterligt liar ingen så
tänkt sig in i dess allvar som den
grekiska.
Emellertid verka gudarna även i
flera viktiga hänseenden moraliskt.
Det är intressant att se, hur denna
moral i övervägande grad och
ursprungligen väl helt och hållet var en s a
m-hällsmoral. Det var den för
samhällslivets bestånd nödiga sedligheten
gudarna vaktade. Dit hör framförallt
deras vakthållning över edens
helg d, ett i äldre tider alldeles
oumbärligt religiöst tvångsmedel. Dit hör
deras vård 0111 f a 111 i 1 j e 11 s
grundsatser, särskilt naturligtvis
föräldrarnas och överhuvud de äldres rätt.
Heiberg kunde ock ha erinrat om att
kungarna, ädlingarna, stodo under
gudomligt skydd och likaså deras
tjänare h ii r 0 1 d e r n a, vilka bl. a.-
förmedlade den mellanstatliga
beröringen. Mellanfolklig rättshävd
tillgodoses ock genom gudarnas skydd över
främlingar oeh hjälpsökande. Riktigt
har Heiberg iakttagit att detta
sistnämnda drag mest framträder i
Odys-sén. som tillhör en något senare tid
än Iliaden. Det är samhällskulturens
framsteg, som skänker gudarna donna
deras nya uppgift.
Vad däremot Heiberg föga
framhållit. ehuru det styrker hans egen
uppfattning, är att den finare sedlighet,
som skönjes hos de liomeriska
människorna, ofta stod i föga eller intet
samband med religionen. Som en
mindre djup orsak till ett ädelt
handlingssätt framträder hänsynen 1 ill ens rykte
bland människor. Högre står redan
hänsynen till vad hjälten är skyldig
sin börd: ”det är mig icke medfött
att vika i striden”, säger Diomedes
(Uiaden 5,253). Därur framgår lätt
kravet att handla så som en verklig
man bör handla, att följa sitt eget
manliglietsideal. ”Den som är duglig
i strid, han måste modigt halla stand.
vare sig han faller eller fäller en an-
nan”, tänker Odysseus i dödsfara
(Iliaden 11, 409 f.).
Aven i det sistnämnda fallet ha vi
nog att skaffa med en klassmoral och
det en adlig sådan. Men det blir i
någon mån annorlunda i den senare
dikten Odyssén, som obetingat speglar
en mer demokratisk uppfattning än
Iliaden. Där skildras bl. a. en slav.
en svinherde, som ett mönster för alla
dygder. Visserligen består hans
förtjänst, till stor del i hans trohet mot
sin kunglige herre — är alltså en
underklassmoral, sådan överklassen vill
ha don — men detta sker dock i
motsats mot do tillfälliga, adliga
makthavarna. Emellertid är det obestridligt
att- denne svinherde skildras som
särdeles religiös, ehuru visst icke alla
hans ädla handlingar härledes ur
donna källa.
Ett djupt grubbel över sedligheten
och just den egentligt helleniska,
fri-hetsälskande oeh tappra sedlighetens
förhållande till gudatron röjes längre
fram hos de tre stora athenska sorg-,
spelsdiktarna oeh särskilt hos den
främste oeh djupast religiöse av dem.
Aisc hylos.
Hans väldiga drama, Den
fjätt-r a d 0 P r o m e t h e u s. är en
upp-rorsdikt mot den högsta gudens
en-våldsmakt av oerhörd lidelse och
hänsynslöshet. Prometheus. titanen, har
hjälpt Zeus. den nuvarande högste
guden. att komma till makten. Men han
har hindrat denne från hans äkta
tyrann-plan att i vredesmod förgöra hela
människosläktet, han liar skänkt
människorna elden, lärt dem slöjder, konst
oeh vetenskap. Zeus hämnas genom
att smida fast honom vid en klippa,
Men Prometheus känner en hemlighet,
som kan störta Zeus från hans tron.
Förgäves söker guden med våld oeh
hot avtvinga honom den. Prometheus
trotsar tyrannen, hånar de gudar som
tjäna honom, avvisar kallt alla
mellan-männens välvilliga . medlingsförsök.
Dramat slutar med att Zeus låter
tita-nen.s pina och denne sitt hat stiga till
skakande ö ver m åt t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
