Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur.
Franz Oppenheimer. K a p i t a 1 i s-
111 e n s v ä s e n o e li a r s p r u n g.
Med en efterskrift av John Hedström.
Svenska andelsförlaget. Stockholm
1910. 63 s. 0:50.
En intressant liten skrift i ett ämne, som
ingen nutidsmänniska kan undgå att komma
i beröring med, teoretiskt eller praktiskt,
oeh skriven av en man, so.ni anser sig ha
något nytt att säga i den gamla frågan. Ocli
denne författare ger verkligen nya
synpunkter.
I den första allmänna avdelningen om
kapitalismens väsen framställer Oppenheimer en
självständig teori 0111 kapital vi nstensursprung,
som avviker både från den liberala oeh den
•marxistiska teorien, i sin allmänna
grundläggning dock mer besläktad med den senare
än med den förra. Oppenheimer betraktar
vinsten som ett samhällsbegrepp, som har sitt
ursprung i ett visst samhälleligt förhållande
mellan besittande oeh icke besittande. Han
avvisar emellertid som falsk den marxska
befolknings- och lönelagen — än mindre vill
han acceptera den malthusska — och
uppställer för egen del 011 tredje, söm han kallar
•den socialliberala befolkningslagen. Enligt
denna härstammar överanbudet på
arbetsmarknaden från landsbygden, och
massnt-strömningen därifrån beror på den stora
jordegendomens karaktär att utsätta sina
daglönare för ett oförändrat socialt tryck, medan
detta på andra håll är avtagande. Därför
’blir löneskalans nollpunkt bestämd av
jordslavens lön i det avlägsnaste område,
varifrån utvandring sker; nollpunkten
bestämmes av ”gränskulin ”. Så länge det
förekommer något område med talrika stora
jordegendomar i nom världsarbetsmarknaden,
måste arbetarens lön vara mindre än arbetets
avkastning; så liingo kunna aktieägarna
uppnå oförtjänta inkomster och
kapitalismen bestå.
Efter denna teoretiska utredning
följer en historisk exposé över kapitailsmens
uppkomst, där förf. 1 överensstämmelse med
sin allmänna ståndpunkt särskilt uppehåller
sig vi-d jordegendomsförhållandena. Och slut-
ligen utvecklar han i slutkapitlet om
liberalism och socialism sin tanke, att eri
förening- dem emellan kan åstadkommas i ett
nytt Jiberalsocialistiskt system.
Men om detta system mera, då det -blir
tillfälle redogöra för Oppenheimers stora
”Theo-ne der reinen und politisclren Oekonomie,\
* *
*
S. Tschierschky. K a r t e 11 u 11 d
T r u s t. Sammlung Göschen 11 :r 522.
Leipzig 1911. 195 s. 80 pfennig.
Kartelleringstendensen blir ju ett allt
viktigare inslag i samtida ekonomisk utveckling.
Den nya organisering av industriella företag,
som framträder i kartellens eller trustens
form, erkännes allt allmännare vara icke
någon tillfällig abnorm utväxt på vår
ekonomi utan ett väsentligt, universellt
framträdande element i densamma. Därmed växer
ock behovet att erhålla en sådan kännedom
0111 de nya företeelserna, som möjliggör ett
bestä mt st ii II ningstagaude till dem.
Den svenska litteraturen pä detta område
är emellertid hittills,alltför torftig,varför det
kan vara lämpligt fästa uppmärksamheten
på ett billigt översiktsarbete, som nyligen
utkommit på tyska i den välkända serien
Sammlung Göschen. Författaren är en ’■
ämnet synnerligen initierad person,
utgivaren av Kartell-Bundschau, Zeitschrift fur
Kartellwesen und verwandte Qebiete, d:r S.
Tschi erschky. Framställni ngens huvudparti
ägnas åt kartellföreteelserna, såsom de
uppträtt i Tyskland, under det att den
amerikanska trasten endast, fått ett kort
avslutningskapitel. Som emellertid våra
motsva-riga företeelser närmast äro besläktade med
de tyska kartellerna, är denna anordning av
ämnet en fördel för svenska läsare. Sedan
kartellens uppkomst skildrats ocli dess
begrepp fastlagts, redogör förf. för
kartelleringens förutsättningar oeh
organisationsformer. för kartelleringens omfattning i olika
branscher och olika länder, för
kartellpolitiken ocli dess inflytande på industri oc.h
handel, på arbetare ocli andra anställda samt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
