Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men i ett följande drama, tyvärr ej
bevarat, låter Aischylos de fientlige
försonas. Zeus bjuder först handen
till försoning oeh hans världsstyrelse
har blivit mildare, då nu hans makt är
befäst, Prometheus underkastar sig,
röjer den farliga hemligheten, frigöres
från banden, men skall alltid bara ett
tecken av sitt fängslande. Aischylos
söker alltså göra Zeus’ envålclsmakt så
mild som möjligt. Men icke dess
mindre blir den alltjämt lika osedlig som
oundviklig.
Även de andra sorgspelsskalderna,
Sophokles och E u r i p i d e s, söka
förgäves bringa den gamla
gudaupp-fattningen i samstämmighet med sitt
eget luttrade sedlighetskrav. En
lösning var endast möjlig på ett sätt:
genom att den gamla tron radikalt
förkastades.
Ett sådant förkastande var redan i
full gång. Sedan över hundra Ar ägde
grekerna en på naturiakttagelse och
fritt vetenskapligt tänkande byggd
filosofi. Denna filosofi gick just på
de nämnda sorgspelsdiktarnas tid ända
till förnekande av gudarna —- en även
i Hellas oerhörd och livsfarlig
djärvhet. Samtidigt skredo en hel mängd
filosofer •— de s. k. sofisterna — till
angrepp på sedligheten. Do
förnekade att det fanns en allmängiltig
sedlighet, de satte den enskildes själviska
intresse till högsta norm. Dock
uppbyggdes — det kunde Ileiberg ha
omnämnt — även redan på denna, tid en
verklig, ädel dygd elära på ny,
vetenskaplig, oreligiös grund. Så hos den
store materialistiske filosofen D e m
o-k r i t o s. Det synes emellertid som
om den materialistiska sedligheten hos
grekerna ända från början betonade
vila n mer än h a n d 1 ingen och
därför ej skänkte tillräcklig drivkraft
för det praktiska framstegsarbetet.
Vid sidan om denna materialistiska
filosofi gick ett rent idealistiskt
tänkande. Även detta gjorde rent hus
med den gamla religionen, den gamla
dygdeläran, dock vanligen strävande
att ej öppet uppträda däremot. S
o-krates och Platon byggde det
rätta handlandet på det rätta tänkan-
det. Den som förstår vad som är gott,
sade de, gör det goda. Samtidigt
skildrar Platon dygden som en själens
harmoni, en skön jämvikt mellan dess
olika krafter. Detta gäller både den
enskilde och samhället. Ur läran om
de olika samhällsklassernas jämnvikt
härleder Platon sin starkt socialistiskt
färgade samhällsplan
Så till vida är ju den
sokratiskt-pla-tonska dygdeläran ej i minsta mån
byggd på religionen. Men både hos
mästaren oeh hans store lärjunge
finnes en religiös tro, som för båda,
särskilt Platon, hade stor personlig
betydelse. De ville även nyttja
religionen i sedlighetens tjänst, men den
förra blev likväl icke den egentliga
grunden för den senare, utan snarare
en tillbyggnad, ett extra stöd för
dygdens rent mänskliga grundval.
#
Här måste vi avbryta vår
brott-stycksartade översikt. Efter Platon
kommer ock småningom förfallets tid
för Ilellas’ andliga liv. Som
slutomdöme torde kunna sägas att
sedlighetens och religionens utveckling hos
grekerna gingo tämligen jämsides. Den
förra inverkade starkt på den senare,
men det lär ej kunna förnekas att
också religionen haft en god — ehuru
även en dålig — inverkan på
sedligheten. Men redan från första stund
vi kunna skönja en högre sedlighet
hos grekerna, står denna i mycket fri
från religionen och som utvecklingens
slntföljd kan fastslås, att hellenerna
skänkt den västerländska kulturen en
på egen. ej på gudatrons grund
vilande sedlighet — ett verk, vilket skall
bestå lika länge som kulturen själv.
Detta ger nu blott några
antydningar om innehållet i Ileibergs knappa
men innehållsrika framställning,
vilken är skriven på ett träffsäkert,
genomskinligt och lättflytande språk,
kort sagt på en stil som endast en
klassiskt skolad dansk kan åstadkomma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
