Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligga strax ovan l,000-kr.-gränsen,
kunna med framgång rycka ned
medel-siffran, då deras inverkan icke
mot-väges av tillräckligt manstarka högre
inkomstgrupper. I fråga om totala
genomsnittsinkomsten uppträda
flertalet län med siffror mellan 1,100 och
1,400 kr. Ordningsföljden mellan
länen är i flera hänseenden
anmärkningsvärd. Påfallande är, att en hel
rad starkt industrialiserade län, såsom
Örebro, Västmanlands, Kopparbergs,
Västernorrlands och Gävleborgs län,
inta några av de lägsta platserna i
inkomstskalan. Gävleborgs län har ju
den största procenten
industribefolkning näst Stockholms stad och står
sist i tabellen härovan. Däremot
intaga så utpräglade jordbruksbygder
som Gottlands. Hallands och
Skaraborgs län tämligen framskjutna
platser. Gottland, som är jämte
Västerbotten landets minst industrialiserade län,
intar det sjätte rummet ifråga om
genomsnittsinkomst.
Att i detalj förklara denna
ordningsföljd torde vara förenat med stora,
ja det förefaller nästan oöverstigliga
svårigheter på grund av den mängd
faktorer, som inverka därpå. Ett
sådant försök skulle få ta hänsyn icke
blott till de omständigheter, som kun-
na tänkas påverka de faktiska
inkomstförhållandena —• det vore
invecklat nog — utan därtill även till
de troligen något olika
taxeringssed-vänjorna i olika landsdelar. Ty
siffrorna härovan uttrycka ju ’endast
taxeringarnas- resultat. I denna lilla
studie får det vara nog att uppställå
problemet, den gör inga anspråk på
att lösa detsamma. Vad beträffar det
ovan särskilt anmärkta, att
industriella län visa låga genomsnittstal, må
dock en möjlig förklaringsväg
antydas. De låga siffrorna synas här
sammanhänga med, att en betydligt större
del av befolkningen överhuvud är
taxerad och bland dessa taxerade
inkomsttagare är majoriteten av små
inkomster ännu mer övervägande än i
andra områden, där en större procent
av befolkningen stannar under
500-kr.-strecket.
Ordningsföljden blir nämligen en
helt annan, om inkomsten sättes i
relation till länens folkmängd, såsom
framgår av nedanstående tabell, däri
beräknats, förutom inkomster pr
invånare, hur många procent av
folkmängden, som befunnit sig över 500, 600 och
1,000 kr., samt vidfogats uppgifter om
yrkesfördelningen.
Proc. av folkmängden Genomsnitts¬ Proc. av Proc. av folkm.
> 1,000 > 600 > 500 inkomst pr folkm. tillhö¬ tillhör, industri
rande industri + handel med
tillskott från
kr. kr. kr. invånare + handel gruppen - utan
uppgivet yrke»
Stockholms stad . 23,2 29,a 29,2 777 kr. 58,8 8 84,17
Göteborgs o. Bohus län .. . 7,6 14,9 16,o 301 > 45,08 57,55
Malmöhus » 8,5 15,9 17,7 286 > 42,02 51,51
Stockholms > 6,7 12,3 14,1 241 » 30,53 37,60
Gävleborgs T) . . 5,8 12,6 13,3 198 41,92 51,41
Södermanlands S 5,3 10,2 12,3 185 X> 31,92 38,41
Uppsala * 4,8 10,7 13,0 183 T> 28,44 36,24
Västmanlands > 5,1 11,7 14,6 179 T) 32,14 38,6 5
Örebro 3> 4,3 10,9 13,3 167 T> 32,2 8 37,7 2
Östergötlands > 4,o 10,2 11,9 166 y> 31,85 40,2 8
Västernorrlands T> 3,9 10,0 14,4 163 » 32,11 39,3 6
Blekinge * 4,3 9,0 11,3 149 27,7 3 34,82
Norrbottens » 5,1 8,0 12,1 142 25,3 5 31,11
Kopparbergs » 4,5 9,6 11,8 137 30,90 36,51
Värmlands 3» 3,5 8,0 9,9 129 » 23,21 29,2 3
Jämtlands > 3,0 6,1 10,8 124 > 23,43 27,57
Kristianstads » . . . 3,2 7,3 9,5 120 » 22,01 26,4 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
