Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hallands D . . . 3,i 6,7
Jönköpings » ... 3,5 7,2
Oottlands 5> 3,2 6,7
Älvsborgs » 2,5 6,1
Kalmar 2,7 5,9
Skaraborgs 2,5 5,5
Kronobergs * . . . . 2,4 5,1
Västerbottens » . . . 1,9 4,7
För hela landet äro motsvarande
siffror : 5,8 % av folkmängden över 1,000
kr., 10.8 % över 600 kr., 11,1 °/c övev
500 kr., riksmedeltalet pr invånare
204 kr.
I denna tabell har genomförts en
särskild procentberäkning för
inkomsttagare över 600 kr., närmast för att
utröna, huruvida bilden väsentligt
förändras genom att utesluta gruppen
500—600 kr., som ju ej innehåller
några fastighetsägare. Som synes är
ordningsföljden i stort sett densamma
i bägge kolumnerna; blott i fyra fall,
Gävleborgs, Västernorrlands,
Norrbottens och Jämtlands län. är ordningen
förskjuten med mer än två platser.
Det faller vidare i dagen, att de län.
där skillnaden i procent är stor. där
alltså icke-fastighetsägande
inkomsttagare i gruppen 500—600 kr. äro
relativt talrika, äro desamma, som
uppmärksamheten förut fästs vid på grund
av deras låga genomsnitt pr
inkomsttagare.
Yrkesräkningssiffrorna, meddelade
för att utröna det eventuella
sambandet mellan dem och inkomsttalen, äro
tyvärr dels föråldrade — de gälla år
1900 — dels osäkra även för den tid de
avse. Vår yrkesstatistik har att dras
med en bedrövligt stor grupp ”utan
uppgivet yrke”, varierande mellan
28.88 % i Stockholms stad och 11,87 %
i Kopparbergs län. Dess
utportione-rande på de fyra huvudgrupperna
gö-res efter konventionella och ovissa
grunder. Åv denna anledning ha
siffror meddelats både med och utan
tillskott från denna kategori. För att icke
tynga framställningen för mycket har
det ansetts tillräckligt anföra
sammanslagna proeentsiffror för industri och
handel.
Ordningen är nu på viktiga punkter
23,23 28,54
28,22 33,52
21,50 26,51
21,83 26,28
27,7 5 35,0 5
18,88 22,so
19.42 23,76
18,27 21,75
en lielt annan än i föregående
sammanställning efter inkomsten pr
inkomsttagare. Alltjämt är det visserligen
samma län, som vandra i spetsen, men
sedan är föga att märka av
överensstämmelse. Typiskt är exemplet
Gott-land—Gävleborgs län. vilkas platser
blivit utbytta, så att Gottland nu intar
ett av de lägsta rummen, medan
Gävleborgs län marscherat upp i teten. Där
återfinnes nu hela raden industriella
län, som i föregående tabell voro
placerade i de sista rummen. En
jämförelse mellan inkomstsiffran pr
invånare och procentsiffrorna för dem, som
nått över en viss inkomst, visar
tydligt. att olikheten i inkomstnivån mera
beror på hur stor del av befolkningen,
som höjt sig över skattegränsen, än på
inkomsternas storlek därovanför.
Av det största intresset är emellertid
parallellen mellan inkomstsiffran och
procentsiffran för industri- och
han-delsbefolkning. Här träder oss till
mötes en i det stora hela klar och
otvetydig överensstämmelse, som tillåter
formulerandet av regeln: ju högre
procent industri- och
han-dels befolkning, dess högre
genomsnittsinkomst pr in
v å n a r e. Från denna regel är det
egentligen blott fyra avsevärda
undantag. nämligen Stockholms oeh Uppsala
län, som visa för små procentsiffror i
förhållande till genomsnittsinkomsten,
samt Jönköpings och Kalmar län. som
avvika i motsatt riktning. Även
Kopparbergs län stör något
regelbundenheten. ehuru i mindre grad. Nu kan
möjligen förändrad yrkesfördelning
sedan 1900 förklara åtskilligt härav;
särskilt för Stockholms län blir
förmodligen procentsiffran för
industribefolkningen avsevärt större i resultatet
av 1910 års vrkesräkning än den här
8,5 118 »
8,5 112 »
8,0 112 »
7,3 101 »
7,4 100
6,9 95
6,5 86 »
6,7 78 >
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
