Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett stickprov från Östergötland, för vilket
landskap uppgivits en
medelmjölknings-mängd av 1,831 kg- pr ko ocli år. Då
riksmedeltalet enl. S. är 1,891 kg., skulle alltså
Östergötland ligga åtskilligt under
genomsnittet. Nu visar W., att 1,831 kg. är för år
1905 blott 76 % av länets kontrollförenings
utbyte, medan för Malmöhus län siffran 2,931
kg. hos S. utgör 91 % av
kontrollföreningarnas medeltal. Med samma relationstal
för Östergötland skulle medelmjölkmängden
där vara 2,200 kg., 350 kg. mera än S.
uppgivit. En. skillnad på 300 kg. innebär, efter
blott 7 öre pr kg., icke mindre än 2
miljoner kr. Vidare fästes uppmärksamheten på,
att enl. S. skulle Södermanlands sämsta
härad vara ungefärligen likställt med
Östergötlands bästa. Även en icke-fackman kan
icke undgå finna sådant högst besynnerligt.
Beträtfande skördesiftrorna har förf. under
sina tjänsteresor erhållit uppgifter, som
enormt avvika från de i förenämnda
publikation meddelade. För vete uppges t. ex. där
16,32 deciton pr har, medan jordbrukarna
uppgivit .sina medelskördaj vara 29 dt. pr
har; för ärter är skillnaden än större: resp.
10,15 enl. ,S., 22 enl. jordbrukarna själva.
Upplysningar som dessa borde kunna
öppna ögonen för det trängande behovet av e:i
anständigare jordbruksstatistik.
Ur utlandets tidskrifter.
Kampen mot militarismen och kriget.
Med anknytning till den
internationella maj demonstrationen skriver Karl
Kautsky i Neue Zeits 30:de häfte
en artikel under rubriken: ”Krig
och fred. Betraktelser i a
n-1 e d ning av m a j d emonst a t i
o-n en”, en artikel, som både på grund
av ämnets aktuella art och de
intressanta synpunkter, Kautsky däri
framställer, förtjänar våra läsares
uppmärksamhet.
I första avdelningen, ”Dynastiskt krig
oeh folkkrig”, framhåller Kautsky först,
hurusom tyngdpunkten i majdemonstrationen
alltmer k-ommit att glida över från
8-tim-marsdagen och andra socialreformer till k ra
vet på världsfred oeh avrustning. Däri
speglar sig, menar han, det förändrade
världs-läget. Nu har stillestånd inträtt i
soeialrefor-men, kampen gäller nu ieke nya positioners
erövrande utan försvaret av de redan vunna.
Men samtidigt som ,arbe t arf i en dskapen växer
bland de härskande klasserna, växer också
krigsfaran i Europa. Allt ångestfullare talar
man om kriget, hela världen fruktar det och
dock har ingen mod att fordra energiska
åtgärder, som göra det omöjligt — utom det
socialdemokratiska partiet. Världsfredens
bevarande har blivit den socialistiska
Internationalens viktigaste uppgift.
Härefter ger förf. en kort exposé över
krigets utveckling sedan 1700-talets dynastiska
krigsföretag oeh belyser de förändringar
krigsmedel ocli krigs motiv undergått. I sitt
revolutionära skede har bourgeoisin släppt
lös föl k kriget och fordrat folkhären; i sitt
reaktionära skede gynnar den stående härar.
Resultatet är en kombination av bägge, den
stående härens utvidgande till folkliärens
storlek. Bourgeoisin ersatte ieke
absolutis-mens värnväsen med demokratins utan lade
till det förras ’bördor även det. senares.
Samtidigt liar människans växande herravälde
över naturkrafterna fört till växande
användning av dessa krafter till
förstöringsända-mål. Krigsmotiven ha dessutom allt
bestämdare kommit att förläggas utom Europa
till kampen om kolonier och intressesfärer,
d. v. s. de motsatser, som kunna leda till
krig, ha förlorat alltmer i betydelse för de
stora folkmassorna.
Men på samma gång: just sedan
bourgeoisin har upphört att vara revolutionär
och vilja revolutionera Europas karta,
sedan den helt och hållet uppgått i
”världspolitik”, sedan alltså de möjliga
krigsorsa-kerna blivit de för folket betydelselösaste,
har kapprustandet antagit sina mest
tyckande former. Just genom sina ruiner ands
dimensioner bli dessa kapprustningar själva
en krigsfara. Ty det kan väl tänkas, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
