Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vism är liållbar, medan den blir
motsatsen, så fort den ringaste sympati
eller eftergift för socialismen kan
utletas. Sådant våga vi kalla ”praktisk”
högerfilosofi.
Hur eminent praktisk denna
”objek-tivism” är framgår bäst av den
ka-raktäristik av socialismen, som följer.
Att blott oeh bart underlåta att
reagera mot denna det är att erkänna,
säger hr W., att de livs- och
kulturvärden vilka vi hittills betraktat som de
högsta, äro mogna för att ersättas av
lielt andra, väsentligen olikartade.
Socialismen är en riktning, för vilken den
historiska traditionen är värdelös, vars
strävan är av samma kynne som
At-tilas oeh hans hunners — — —■
Den ”hållbara” objekti vismen kan
icke gärna bättre illustreras. Vilka
livs- och kulturvärden är det
socialismen vill ersätta med väsenligen
olikartade? Såvitt vi känna sådant som
planlösheten i produktionen,
orättfärdigheterna i fördelningen,
tillfredsställelsen av enskildas hänsynslösa
vinstbegär, arbetarklassens
degradering till att vara blott ett medel för
andra klassers syftemål o. s. v. Är
detta de livs- och kulturvärden, som
man inom de kretsar förf.
representerar hittills betraktat som de högsta?
Att ständigt oeh jämt betona den
historiska grundval på vilken vårt
samhälle är byggt, att beteckna
privatkapitalismen som ett nödvändigt
genomgångsstadium i
samhällsutvecklingen. att bvgga rörelsens
framtidsförhoppningar på den historiska
utvecklingen i den övertygelsen, att den
icke är avslutad utan skall lämna den
privatkapitalistiska samhällsformen
bakom sig som den gjort med många
andra tillförne —, det är att anse
den historiska traditionen som värde-
lös? Att ständigt och oförtrutet trots
allt motstånd arbeta på att skaffa de
arbetande massorna icke blott bröd
utan även bildning, att vilja bevara
hela den rika kulturskatt, som finnes
från gångna tider, men förvalta den i
allas intresse — det är att storma
fram som Attila oeh hans hunner?
Sannerligen har man ej ”rent av
svårt att förstå, att förf. menar allvar
med sina ord”. Det skall genmälas,
att det doek finnes okultur inom
denna rörelse. Ja, det är så. Men den
som utan vidare gör sådana företeelser
identiska med rörelsens allmänna
ut-vecklingsriktning och mål, borde
kanske snarare än att ge Hans Larsson
admonition ha själv känt sig ”manad
att säga sitt distinguo”. Men det
sker ej.
Vår undermåliga jordbruksstatistik.
Mot vår undermåliga jordbruksstatistik
riktar Karl Allan Westman i Ekonomisk
tidskrifts marshäfte under rubri ken
” J o r d ’b r u k s s t a t i s t i k o c h v e r
k-1 i g h e t ” ett angrepp, som synes vara
mycket välbefogat. Angreppet riktas
närmast mot G. Sundbärgs siffror i hans
ekonomisk-statistiska beskrivning över Sverges
■olika landsdelar (bilaga till
Emigrationsut-redningen) men drabbar naturligtvis ytterst
det statistiska material, som Sundbärg
använt sig av. Mot själva användningen av
materialet riktar sig den anmärkningen, att
man icke gärna kan använda ordet faktum
om så beräknade siffror som
mjölkavkastningen pr ko, då icke 50 % av lantmännen
själva veta, vad deras kor lämna i avkastning
Man har ju förut vetat, att det
jordbruks-statistiska primärmaterialet är i hög grad
bristfälligt, men det har ändå ansetts kunna
användas för jämförelser mellan olika
distrikt ocli olika år, då felen kunnat tänkas
vara ungefär lika stora. Det exempel
Westman framdrager kastar emellertid ot-t sådant
ljus Över siffrornas otillförlitlighet, att man
måste få betänkligheter mot att överhuvud
använda ett sådant material.
De Sundbärgska siffrorna granskas medelst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
