Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
besittning det omedelbara målet för
vår kamp.
Det är vad vi vilja. Vi vilja erövra
makten i staten åt den egendomslösa
klassen, som ensam kan genomföra
kapitalisternas expropriation, emedan
den ensam ej har något att förlora.
Vi vilja förvandla staten till ett hela
folkets demokratiska samhälle. Vi
vilja expropriera kapitalister oeh
storgodsägare och överföra deras egendom
till det demokratiska samhället. Vi
vilja t j ä n a detta samhälle som
arbetare i de företag, som skola tillhöra
det, men också regera detta
samhälle som dess fullmyndiga
medborgare. Så vilja och skola vi bli herrar
över vårt eget arbete, över vårt eget
öde. Det är ”framtidsstaten”, till
vilken vi sträva; det är socialismen.
Till det världshistoriska målet förer
en mödosam väg. Men hur lång den*
än må vara, förblir dock vårt öga
riktat på målet. Tanken, att allt vad vi
göra. tjänar det stora slutmålet, ger
åt det oansenligaste arbete, som
dagens plikter ålägga oss, en fläkt av
historia. Fyllda av denna tanke fira
vi 1 maj. Fyllda av denna tanke
draga vi ut i valkampen. Att värva
anhängare för socialismen — det är
majdagstanken. det skall även vara
valkampens arbete.
* *
*
”Den skapande människan och de
skapade produktivkrafterna. ” 17 :de
häftet av S o z i a 1. Monatshefte
har Paul Kampffmeyer ett intressant
bidrag till kritiken av vissa
ensidigheter i den materialistiska
historieupp-fattnngen. Grundtanken i artikeln är
uttryckt redan i rubrikens
motställ-ning av människan, som frambringar,
och produktionskrafterna, som äro
frambringade.
Det, som man liar att utgå från i ett
begynnande mänskligt samhälle, är, säger
Kampffmeyer, bestämda, mänskliga behov
och en bestämd naturmiljö. Mångsidiga
äro människans behov redan före varje
planmässig produktion, redan på det dju-
riska näringssökandets stadium. De kunna
därför icke härledas ur produktionssättet.
Det är icke produktionen, som skapat d-s
olika behoven, tvärtom, det är de, som först
frambringat produktionen. Produktionen är
det sekundära.
Kampffmeyer motiverar sitt
understrykande av dessa egentligen självklara saker med
att ensidiga marxister låta skapelser av
uråldriga estetiska och etiska behov uppstå
först ur ekonomien. Detta grundas på
satsen: människan måste först äta och dricka,
innan hon kunde ägna sig åt konst och
vetenskap. Härtill anmärker Kampfmeyer, att
naturligtvis endast den existerande
människan kan konstnärligt skapa, men att äta
och dricka är icke detsamma som
planmässig ekonomi, och det är icke först den mätta
människan, som driver konstnärlig
verksamhet. Människan har icke ätit och druckit
konsten i sig, nej, den låg som anlag i henne
före all planmässig produktion. Efter vissa
marxisters psykologi, menar K., synes
människan ha varit fullständigt tom, och först
yttre materiella faktorer,
produktivkrafterna, gåvo henne ett andligt innehåll. Men
den populära marxistiska litteraturen tycks
glömma, att produktivkrafterna blott äro
uttryck för vissa bestämda
mänskligt-samhäl-leliga förhållanden. De äro krafter, som tjäna
mänskliga ändamål. I stället gör man dem
till ting med demoniska krafter, till
självska-pande materia.
Att dessa materiella produktivkrafter
skulle framkalla i människans inre etiska
idéer och känslor finner Kampffmeyer vara
en motsägelsefull process, som
förutsätter föreställningen om ekonomien som en rent
materiell verksamhet. Men likaväl som rent
andliga processer, sådana som måleri och
musik, äro materiella från vissa sidor
betraktade, är hushållningen,
produktivkrafternas planmässiga verksamhet, en andlig
process. Ett ting, som kommer från smeden,
kan innehålla mera andlig kraft än
rimsmedens luftiga verser. Även det minsta m
a-teriella produktionsmedel kan innehålla
oändligt mycket ande oeh moralisk
duglighet.
Hemligheten med materiellt-ekonomiska
förhållandens inverkan pä andligt-sedliga
människor består just däri, att dessa
förhållanden äro av andligt oeh sedligt ursprung,
Det är ett oting att härleda etiska och in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
