Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tellektuella omvandlingar blott oeh bart ur
förändringar av de materiella
produktionskrafterna, eftersom i dessa genomgående
ligga förborgade talrika intellektuella och
etiska moment. Kampfmeyer hänvisar till
det ställe i kommunistiska manifestet, där
Marx talar om de av bourgeoisin skapade
produktivkrafterna och därvid inräknar i
dem de tillämpade vetenskaperna, oeh K.
tillägger, att man med de tekniska
vetenskapernas resultat skulle komma att utesluta
de verksammaste krafter, som arbeta i den
mänskliga hushållningen. Kampffmeyer
erinrar om att Mehring i sin ”Lessinglegend ”
inlagt med stöd av citat från Engels sin
bestämda gensaga mot den vittutbredda, men
ofta vederlagda åskådningen, att marxismen
mekaniserar den samhälleliga
’bildningsprocessen. Härtill lägger förf., att just Marx
alltid avhållit sig från ett fetisehistiskt.
betraktande av produktivkrafterna. Hans
genomträngande öga såg alltid bakom de
ekonomiska företeelserna, ibakom
produktivkrafternas utveckling, medvetet handlande
människor med .säreget beskaffad etiskt-social
karaktär.
Det drag av grym utsugning, som
präglar den moderna kapitalismen, inträder
icke ofrivilligt utan är egentligen blott en
sammanfattning av de brutala lidelserna
inom de stora kapitalistgrupperna. I Marx’
skildring av den ursprungliga
ackumulationen finna vi på varje sida smutsiga
mänskliga passioner i verksamhet vid
kapitalismens grundläggande. Kampen om
kapitalprofiten har efter Marx fört till en
gigantisk utveckling av produktivkrafterna.
Oerhörda sådana skapas alltså av en social klass,
som drives till dessa, skapelseakter av etiskt
mycket lågt stående lidelser. Hos Marx
äro produkti vkrafterna inga fritt regerande
allsmäktiga gudar, som efter egna lagar
rasera gamla världar och bygga upp nya.
Endast grov fetischism kan söka något eget
liv hos dem. Deras ekonomiska och sociala
verksamhet är därför ingen hos dem
inneboende naturegenskap utan en av medvetet
efter ändamål handlande människor
inpräglad verksamhet.
Den extrema form av marxism, mot
vilken Kampffmeyer här vänder sig
torde knappast hos oss ha
några.förespråkare. Här äro nog varningar mot
att allt för mycket förbise vad produk-
tivkrafternas utveckling dock innebär
även i rent etiska återverkningar mera
behövliga. Det är ieke utan att förf.
själv i sin polemik synes ha förts
ganska långt bort från att hålla detta i
minnet.
#
Praktisk valagitation. Till detta
ämne publicerade Karl Kautsky
i Neue Zeits28 :de häfte en kortare
artikel. som närmast föranletts av en
liten kontrovers mellan ”Leipziger
Volkszeitung” och dr Franz Mehring.
Det är emellertid mindre den
egentliga stridsfrågan än de allmänna
reflexioner Kautsky anknyter till
densamma. som gör att vi velat fästa vår
läsekrets uppmärksamhet på artikeln
ifråga. De Kautskyska satserna
kunna i mycket tillämpas även på
förhållandena här och äga sin särskilda
aktualitet i dessa valtider.
Mehring hade i 25:te häftet av Neue
Zeit råkat skriva i en polemik mot
Naumann något om att ”en
frisinnad-socialdemokratisk taktik ryckt inom
möjlighetens område”. Några dagar
senare protesterade Leipziger
Volks-zeitung. understrykande Bebels ord,
att det mera komme an på röstvinster
än på mandatvinster, mot ”den
förvirrande parollen: mot det svartblå
blocket!” och tilläde: ”En valkamp under
denna paroll kan icke föras utan ett
visst understödjande av liberalismen,
såsom man ju också redan kunnat
direkt läsa i Neue Zeit om en
frisinnad-socialdemokratisk taktik, som nu
ryckt inom möjlighetens gräns.”
Mehring har sedan bestritt, att hans
ord finge tolkas som något förordande
av valallians mellan frisinnade och
socialdemokrater. vartill • Leipziger
Volkszeitung anmärker, att den icke
heller påstått något sådant.
Denna tolkningsfråga anser
Kautsky vara av underordnad betydelse.
Men. fortsätter han. bakom den
oriktiga tydningen eller missförståndet
gömmer sig en verklig faktisk
motsättning. som förtjänar att blottas. T
detta avseende talar Kautsky både i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
