Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
löpande stégringssiffror. År 1900
kostade försvar och polis 2,929,000 £, år
1904 stego kostnaderna till 4,325,000
oeh år 1908 till 7,470,000 £.
Motsvarande år visa tullinkomsterna följande
siffror: 7,991,000 £ på en total
statsinkomst av 15,903,000 £ (år 1900),
12,215,000 £ på en total statsinkomst
av 23,448,000 £ (år 1904) och 18.760,000
£ på en total statsinkomst av 27,250,000
£ (år 1908).
Militarismen slukar således i detta
land, som dock väl ligger något bortom
stormaktssfärerna, mer än en tredjedel
av statsinkomsterna, av vilka i sin
ordning tullintäkterna, ständigt stigande,
år 1908 utgjorde två tredjedelar,
medan de ännu åren 1900 och .1904 höllo
sig vid omkring hälften.
Den tendens, som skärpt stiger fram
ur den borgerliga världens inre och
yttre politik, ligger här minst lika klar
som t. ex. i Japan. Men därtill
kommer. att den stora sydamerikanska
republiken säkerligen m i n d r e än
någon annan storstat är exponerad för
ömtåliga förvecklingar. Och likväl
— tullar och militarism behärska dess
ekonomi under världspolitikens
suggestion.
* *
*
Till sist en kort översikt över
flottutgifternas ökning blott
på ett år — från 1909 till 1910 eller
1909—10 till 1910—11:
1909 eller 1909-10 1910 eller 1910—’1
Storbritannien 35,83 mill. p. st. 40,oo mi11. p. st.
Frankrike . . 13,35 3> 7> 15,02 >
Ryssland . . . 9,65 x> 1> T) 9,72
Tyskland . . . 19,70 i > 21,24 T>
Italien . . . . 6,54 » » 7,85 >
Förenta stat. 28.99 > 7> T> 27,47* l }
Japan..... 7,20 T> T> > 7,59 a »
♦Enda minskning.
# *
#
Den härmed avslutade redogörelsen
för nio storstaters ”tullar och
militarism” bekräftar tesen om sambandet
mellan dessa varandra balanserande
poster. Åv en sålunda klarlagd
förbindelse ger sig själv en slutledning
om den härskande moderna
bourgeoi-sins moraliska och politiska halt och
beskaffenhet. I republiker och
monarkier trycka dess intressen lika
prägel på statshushållningen, och inom
dessa intressens krets märkas
inga tecken till ett omslag från en
mer eller mindre utpräglad
protektio-nism till principiellt fritt utbyte, fri
handel. Så länge växande bördors
åtagande möter motstånd och
obenägenhet hos de grupper, som bilda de
välställda borgarnas klass, och sä länge
en väsenlig del av dessa bördor k u
n-n a läggas på de fattiga massornas
förnödenhetsartiklar, skola
statsbudgeterna endast allt klarare visa detta
gemensamma drag av växande
militärbudgeters hämmande
överansträngning, av abnor 111 förskjutning
av ett lands industriella energi till de
arbetsgrenar, som företrädesvis
effektuera de militära beställningarna, oeh
av en ekonomisk politik, som låter de
breda obemedlade eller halvbemedlade
samhällslagren betala lejonparten av
de sålunda stegrade improduktiva
utgifterna.
Ett diametralt motsatt
intresse måste då vara ledstjärnan för
d e s s a samhällslagers politik. Både
mot militarism o c h protektionism
torde deras ansträngningar riktas. Är
det nära sambandet mellan dessa båda
nutidsföreteelser en gång klart fattat
och ådagalagt, bör väl även
arbetare-klassens. socialdemokratins politik
inriktas ej blott på den direkta protesten
mot militärbördorna, utan även och
framför allt taga sikte på den tull- oeh
statskonkurrensregim, som bildar
mili-tarismens bädd och botten.
Frihandelns idé, som aldrig i sin borger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
