Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åsamkad för ökade rustningar, som
slukade 8,670,000 £, medan på övriga
militära ändamåls konto kommo
130.500.000 eller nära 60 procent av
statsskulden. Man får ett begrepp om
vad det kostar att kliva upp till
militär stormakt, då det uppgives, att
statsskulden år 1897—98 tyngde med 18,10
shilling och år 1907—08 med 89,9
shilling pr huvud.
Hur pengarna tagas ut och i vilken
proportion mellan direkt och indirekt
beskattning framgår av följande
jämförelser mellan åren 1895—96 och 1908
—09:
Grundskatter gåvo resp. år 3,965,000
och 8,786,000 £ — ständigt stigande;
inkomstskatt resp. år 153,000 och
2.826.000 £ — ständigt stigande,
dryckesskatter resp. år 1,821,000 och
7.360.000 — ständigt stigande, tullar
resp. år 695,000 och 4,245.000 —
ständigt stigande,
konsumtionsskat-ter (på soya, socker, patentmedicin)
resp. år 150,000 och 4,264,000 —
ständigt stigande, diverse monopol år 1900
—01 ännu blott 743,000, år 1908—09
5,430,000, järnvägsinkomster år 1895
—96 369,000 och år 1908—09 ej mindre
än 3,798,000 £ (en del av statsskulden
kommer på järnvägsnätets
utvidgning) ; stämplar slutligen gåvo år 1900
—01 92.000 och år 1908—09 2,088,000
£. Klart springer då i ögonen,
hurusom tullar och förbrukningsskatter
visa den största ökningen.
Till denna statsekonomiska bild må
anföras ur ”The new d i c t i
o-nary of Statistics” ett par
intressanta anmärkningar:
”Till följd av kriget höjdes
inkomstskatterna med belopp varierande
från lägst 10 till högst 27 procent —
— ” Vidare: ”Rysk-japanska krigets
utgifter medförde en ökning av
grundskatten från 3 till 17,5 proc. alltefter
jordklass.”–––”Handels- och
industriskatter infördes år 1896 –-kapi-
talskatten varierar från 0,2 till 1,5
proc., från 2 till 6 proc. på
stadsfastigheters avkastning, på partihandel är
den 0,5, på detaljhandel är den 1,5
proc. Kriget medförde ökning av
dessa avgifter, i vissa fall ända till 150
procents pålägg på det vanliga
skattebeloppet.” –––-”Från 1866 till 1899
uttogos export- och importtullar till en
höjd av 5 p r o c. på värdet, från 1899
till 1906 omfattade tulltariffen en del
artiklar, som dittills varit tullfria,
medan andra råmaterial och förädlade
varor drogo en tull varierande från 5 till
20 procent. Sedan år 1906, då en ny
tariff trädde i kraft, drogo 538
artiklar en tull av 16 proc.
Från 5 till 16 procent ha således i
genomsnitt tullarna stigit på 40 år i
det stora östasiatiska öriket — oeh
huvudorsaken är här så uppenbar att
endast siffrorna behöva tala.
Några ord nu även om en
utomeuropeisk stat, som med sin väldiga areal
och raskt växande befolkning •—- nu
17 miljoner — befinner sig på väg in
i storstaternas krets, nämligen B r
a-silieus förenta stater.
Så länge Brasilien ännu var monarki,
under Pedro II :s långa regering, var
det ett ”villt”, fridfullt indianland i
det inre med en plantage-ram i
kustranden. Med förbundsrepubliken
styrde det in på moderna banor. Från
denna tidpunkt datera sig: attraktion
av arbetskraft från Europa, snabbt
växande befolkning, hastig ökning av
statsskulden och — stegrade
militärutgifter.
Förbunds-statsskulden uppgick år
1891 — två år efter republikens
pro-klamering — till 78,900,000 eng. pund,
år 1901 var den uppe på 91,400,000. På
något’ mer än tio år växer den relativt
sakta med inalles omkring 12 miljoner
pund för att därefter under fem år -—
fram till 1906 — skjuta upp till en
höjd av 121,400,000 £. På hälften så
lång tid växte den således i det nya
seklet med ej mindre än 30 milj £.
Förhållandet mellan ”försvar” och
tullinkomster tecknar sig i klara jämn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
