Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rösta efter sin verkliga uppfattning. I
Portugal liksom i Spanien ha valen
sedan gammalt varit organiserade av de
s. k. ”eaciquerna’politiska
förbry-tarband, vilka genom diverse arter av
korruption oeh tryek lyckats komma
därhän att de ”disponerat” över större
delen av speciellt lantbefolkningens
röster. Om dessa ”caciquer’’ fått ha
fritt spel, skulle valen ha gett
egendomliga resultat. Det var nödvändigt
att peta dem från deras maktställning,
vilket emellertid måste försiggå varligt
och så småningom, då det här var fråga
om en inrotad, man kan säga verkligt
nationell institution.
Dessa synpunkter ha nog haft sitt
berättigande. Men det började bli för
galet, när diktaturtiden tycktes vilja
närma sig ett helt år. Också ha de
ledande inom det revolutionära
Direk-toriet i Lissabon, hur gärna de än hade
sett att diktaturen skulle få tillfälle
att i mak framföra ett helt nytt
Portugal, likväl — läkare, fysiologer oeh
vetenskapsmän som de flesta av dem
äro — måst erkänna, att nio månader
böra betraktas som maximum för en
inkubationsperiod. Vad beträffar
svårigheten att få valen till ett uttryck för
befolkningsmassornas önskningar, har
man sökt att åtminstone göra dem till
ett så troget uttryck som möjligt för
sina egna. Genom utsända ombud oeh
genom en hel del landsortsdeputerades
proklamerande från huvudstaden har
man ersatt den gamla caciquismen med
något, som i viss mån haft tycke av
en ny, republikansk eaciquism.
* *
*
Hur har då den provisoriska
regeringen, som för övrigt från och med
den 19 icke mer är provisorisk, utan
reguljär, på dessa nio månader lyckats i
sitt uppsåt att organiskt omstöpa
Portugal?
Och komma de på detta sätt utsedda
deputerade att vara trogna tolkar för
landets önskemål och väl fungerande
organ för dess behov?
Skall parlamentet, förutsatt att
regeringen åtminstone varit på riktig
väg mot målet, kunna medverka till att
detta mål snart helt skall uppnås?
Detta är frågor, som nog ännu så
länge stå i det dunkla. Här nere hör
man nu de mest motsatta omdömen om
diktaturkabinettets verksamhet.
Verklig enhällighet råder egentligen blott
rörande regeringens åtgärder i
antiklerikal riktning.
Portugal torde vara Europas 1
vulgär bemärkelse mest irreligiösa
nation. Om man undantar otillgängliga,
nästan vilda trakter i norr, där
katolska sedvänjor ännu kvarleva, kan
kristendomen betraktas som så gott som
utrotad ur landet. Klerikalismen
under monarkin uppbars ingenstädes av
tro och religiösa föreställningar; den
hade en helt och hållet artificiell
tillvaro. Om munkarna och nunnorna
talas det överallt som 0111 ett slags ohyra,
som det känns skönt att vara kvitt, och
den av dem utövade ”välgörenheten”
anges ha varit den vedervärdigaste
spekulation. Någon misskund med de
utvisade andliga ordnarna röjes
ingenstädes, icke ens bland prästerna. Det
lägre prästerskapet förefaller
genomgående liberalt och hatar klosterfolket,
som för övrigt såsom konkurrenter
varit dess naturliga fiender.
Kleresiets motstånd mot det nya
skicket i Portugal kommer
uteslutande från biskoparna, prelaterna, vilka
äro de som materiellt bli lidande, då
de plötsligt mista sina furstliga
inkomster, och vilka dessutom naturligtvis
måste rätta sig efter Vatikanen och
jesuiterna, som där numera äro de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
