Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionär period, under vilken det var en
plikt att utan resonemang hörsamma
orderna från högkvarteret. För
regeringen förelåg, utom nödvändigheten
att hålla den traditionella
valkorruptionen på avstånd, även en önskan att
lämna de klasser (just läkarnas,
advokaternas och officerarnas!) vilka
under kampen för republiken levererat
agitatorerna och på kampens dag
trädde fram som högre och lägre befäl, som
erkänsla en så fyllig representation
som möjligt. Men därtill önskade man
i parlamentet talrika elementer, nog
studerade för att tros med fördel
kunna bekläs med en så viktig mission som
framställandet av en konstitution!
Hur förklarligt allt detta än var —
det blev dock med en viss skepticism
man motsåg de deputerades
verksamhet. Det fanns likheter med de
forna monarkiska parlamenten, både i
uppkomst och elementsammansättning;
man kunde då befara att det nya
parlamentet, så snart det började
fungera, skulle framvisa flera sådana
likheter. Vad som sedan gammalt i grund
fördärvat hela parlamentarismen i
länder som Portugal och Spanien är
framför allt tvenne saker: Först politikens
personalistiska karaktär, en
följd av att den deputerade i regeln
mottar sitt mandat liksom övriga
politiska favörer av en ”chef”, till
vilken han står i ett rent individuellt
subordinationsförhållande. Och vidare
debatternas anstrykning av a k a d
e-miska disputationer eller
teaterföreställningar. Som
de deputerade varken representera
idéer, klasser eller lokala intressen, bli
deras anföranden ofta endast
pedantiska, pretentiösa skyldringar med vid
universiteten mer eller mindre löst
hopravsad bokbildning eller också
halvestetiska, för gallerierna oeh
referaten avsedda fyrverkerier med
patetisk eller gycklande ”vältalighet” —
samtidigt med att budgeten aldrig
granskas på allvar och alla verkliga
avgöranden träffas i korridorerna
eller ännu längre bort från
sessionssalen.
Man kunde alltså befara, att även
i det nya portugisiska parlamentet
personfetischismen och ord-diarrén
skulle komma att grassera. Det
förelåg så mycket mera grund att frukta
något dylikt, som bådadera allt sedan
revolutionen anställt svåra härjningar
i den republikanska pressen.
Uppgiften att kompilera ihop en konstitution
måste ju särskilt inbjuda till
iitsväv-ningar i docerande och
lärdomsexpo-nerande. Att konstitutioner bli sämre
ju krångligare de göras, och endast ha
något värde, när de äro ett uttryck för
nationell självkännedom och folkets
rättskänsla, det kunde man näppeligen
vänta sig en uppfattning av hos en
parlamentsmajoritet av
universitets-dresserade debattörer.
Så mycket mera glädjande är det nu
att finna, att ens dubier tyckas skola
komma att visa sig obefogade. De
deputerade ha ännu icke hunnit med mer
än att så att säga kavla upp
skjortärmarna for att ge sig i lag med arbetet.
Men redan under denna förberedande
period har det dock förekommit så
mycket, som tyder på alldeles
motsatsen av vad man hade berett sig på, att
man vill dröja vid intrycket. Man
erfar ett behov av att framhäva
kontrasten mellan vad man haft anledning att
vänta sig och det som framtiden tyckes
skola komma att bringa. En ny, le-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
