Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vande ande tyckes verkligen ha blåsts
in i den portugisiska nationen. Detta
är det intryck, som frapperat en.
De deputerade röja allesammans en
den starkaste känsla av o b e r o e
n-d e-; yttringarna därav anta emellanåt
rent agressiva former. En av dem, till
vilken jag uttryckte min förvåning
däröver, svarade:
— Innan vi hade våra mandat, hade
vi ju motiv att förhålla oss
aktningsfullt och tyst avbidande. Nu när vi
väl äro här. kan ni tro, att vj
allesammans äro beslutna att ta bladet från
munnen och tala fritt ur hjärtat!
Vad de ävenledes redan visat sig
beslutna till. det är att sätta hinder i
vägen för
vältalighetsexcesser-n a. Ett förslag om att ingen
deputerad skulle få tala längre än en kvarts
timmes tid i ämne utanför
dagordningen och längre än en halvtimme i
någon punkt p å densamma väcktes en
av de första dagarna och vann
ögonblickligen anslutning!
En radikal tendens till s p a r s a
m-h e t och minutiöst nagelfarande av alla
utgifter är påfallande, och ehuru
nästan samtliga tillhöra de högr<j
klasserna visa sig
parlamentsledamöterna aktningsvärt intresserade av
ar-betslagstiftningen. En hel
del motioner om genomgripande
reformer på detta område ha redan
frambu-rits.
Den viktigaste missionen republikens
första parlament har framför sig är
emellertid att votera en k o n s t i t
u-t i o n. Om hur denna skall bli har det
först på sista tiden börjat diskuteras;
och nu har diskussionen nästan
uteslutande svävat kring frågorna:
tvåkam-marsystem eller enkammarsystem 1 och
republik med president eller republik
utan president?
Intet tvivel är om att de senare
alternativen, enkammarsystem och
republik utan president, ha de ojämförligt
starkaste sympatierna inom nationen.
I den riktningen tyckes också det
republikanska partiets gamla program ha
gått; detta talar i alla händelser
ingenstädes om annan representation än en
på allmänna rösträtten grundad och
direkt vald. Om man frånräknar den
gammalmodigt doktrintrofaste
filosofen T e o f i 1 o B r a g a, vilken så
regeringschef han är efter hand mist
allt inflytande och betraktas som
ministerrådets enf ant p er du, har
emellertid en dragning åt konservatism
gjort sig märkbar hos nästan samtliga
politikens mest framträdande män.
Det konstitutionsprojekt, som M
a-gelhaesLima å den för ett dylikts
utarbetande tillsatta kommitténs
vägnar just i dag framlagt, bjuder icke
allenast på president och senat, utan
företer även en sådan egenhet som
stadgandet om att ministrarna icke skola
närvara vid parlamentets
sammanträden och följaktligen icke direkt
svara inför detta för sina åtgärder!
Alltså den gamla ordning som den
norska parlamentarismen hade så
mycket besvär att avskaffa för en
mansålder sedan! Syftet såväl härmed
som med de övriga mindre
häpnadsväckande punkterna är uppenbarligen
att i ministärerna och hela regimen få
in så mycket stabilitet som
möjligt.
Denna synbara strävan efter
stabilitet och konservatism torde dock icke
egentligen böra fattas som ett
misstroende riktat mot nationen. Det är
ostentativt mera än försiktigt och
riktar sig icke inåt. utan utåt. Att
republiken ännu icke officiellt och
slutgiltigt har erkänts av Europas
stormakter, utgör en svår missräkning för
regeringskretsarnas män. Med en
konservativ konstitution tills v i d
a-r e vilja de nu söka övertyga Europa
om att det nya skicket i Portugal icke
skall bli allt för oroväckande
revolutionärt ...
Vad som gör ernåendet av den
internationella hallstämpeln till ett behov,
som i ögonblicket känns särskilt
bjudande, är
konspirationsofo-g e t vid gränsen, som tack vare de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
