Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
baka. Vårt resonemang — om man
ej begär för mycket därav — har
därför i verkligheten icke någon lucka
utan torde få anses fullt bindande.*
Av det sagda framgår alltså
otvivelaktigt, att vi i fråga om varuprisens
ändringar för närvarande äro slavar
av guldproduktionens nycker, oeh att
alla affärsföretag eller avtal, redan 0111
de blott avse några år framåt, under
sådana förhållanden måste bli i hög
grad riskabla och otrygga. Att,
såsom någon gång föreslagits, söka boten
i ett förstatligande, t. 0. m.
internationellt förstatligande av
guldproduktionen, torde vara alltför, vittutseende,
och skulle dessutom endast gagna
under tider av överflöd men icke under
tider av brist på guld; ty staterna
kunna visserligen efter behag minska
men naturligtvis icke lika lätt öka det
förhandenvarande
produktionsresultatet — så vida man icke t. ex. skulle
bli i stånd att draga guld ur
havsvattnet. Däremot finnes det en mycket
enkel metod, som när som helst ocli
av vilket land som helst kan
tillgripas för varuprisens genomsnittliga
stabilisering, nämligen upphävandet
av den fria guldpräglingen.
För snart 40 år sedan stängde vi
liksom de flesta andra länder våra
myntverkstäder för den fria utmyntningen
ay silver. Följden har blivit, att
man nu för t. ex. en tvåkrona får
omkring dubbelt så mycket varor, som
* Bet behöver ieke påpekas, att en mängd
förhållanden av sekundär art, men dock icke
•utan ’betydelse, jämväl spela in: tullar och
gränsspärrningar, arbetets och kapitalets
motstånd mot förflyttning från et-t land till
ett annat 0. s. v. Från allt detta måste vi
bortse, då det ju här endast gäller att på
visa själva grunddragen av företeelsen i
fråga.
man skulle få för det i tvåkronan
befintliga metalliska silvret.* Alldeles
enahanda skulle förhållandet bli, om vi
spärrade den privata guldpräglingen,
vi hade då i vår makt att alldeles efter
behag reglera penningens köpkraft och’
den allmänna varuprisnivån — ehuru
naturligtvis icke varje enskild varas
pris.** Bäst vore utan tvivel, 0111 en
sådan åtgärd på en gång vidtoges av
samtliga ‘ kulturländer i samförstånd,
men nödvändigt är ieke detta.
Fördelen med den fria guldpräglingen består
däri, att vårt mynt nu alltid har ett
så gott som oföränderligt förhållande
till andra (guld-)länders mynt. 8
kronor är alltid — 9 riksmark eller 11,11
fres 0. s. v. Men denna fördel är
försvinnande liten i jämförelse med
nyttan av att penningen inom landet har
en oföränderlig köpkraft gent emot
varorna. En motion till nästa års
riksdag 0111 inställande för Sverges del
av den fria guldpräglingen, skulle
alltså mycket väl låta försvara sig. Men
ännu bättre vore naturligtvis 0111. t. ex.
på inbjudan av oss. även andra länder
kunde förmås att fatta samma beslut,
i vilket fall den mellanfolkliga
mynt-och bankpolitiken sedan i all framtid
med lätthet skulle kunna lösa proble-
* Man måste dock härvid erinra sig, att
tvåkronan har sitt högre värde på grund
av svenska statens förbindelse att utbyta
tio sådana mot ett 20-krono-stycke i gul d.
Emellertid är förfrs pläderande för ett ’ ’rent
ideellt mynt utan metallisk bas” av stort
intresse, även om frågan ännu näppeligen
är färdig för en riksdagsmotion.
Red. anm.
** Även om guldtiJlgången i en framtid
bleve knapp, så att, guldmynten började
smältas ned, vore hänmed ingen olycka skedd,
ty den spärrade präglingen är ju egentligen
likabetydande med införandet av ett rent
ideellt mynt utan metallisk bas.
Guldstocken vore i verkligheten alldeles överflödig.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
