Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medlens övertagande av samhället ej det
högsta idealet”. Komma de att i större
utsträckning ansluta sig till
socialdemokratin, tror förf. att Lindhagens idéer ”kunna
växa till en härskande strömning”.
Denna riktning vänder sig ”framförallt
mot marxismens framtidsmål,
produktionsmedlens förstatligande”. Ehuru andra,
utvägar än samhällsövertagandet framförts —•
förf. erinrar särskilt om kooperationens
upptagande som officiellt erkänd
utvecklings-faktor — måste ”för en marxist den
socialistiska staten bli målet”, då med
avseende å kapitalistiskt mognad produktion
varken kommuner eller kooperation kan spela
någon större roll. Häremot ställer förf. den
antimarxistiska socialismen, uttryckt i
Lindhagens tanke, ”att i större utsträckning åt
en var utportionera hans behöriga andel i
produktionsmedlen ’
Sist antvdes, att den marxistiska teorin
bär skulden för att socialdemokratins
praktiska politik ”’något ensidigt kommit att
fästa sig vid den specifikt kapitalistiska
formen av utsugning, varigenom bl. a.
jordräntan skjutits i bakgrunden”, samt att man
”alltför ensidigt kommit att hålla sig till
statsövertagandet som universalmedel
framför lagstiftnings- och beskattningsåtgärder”.
Dock erkännes, att ”i stort set-t den svenska
socialdemokratin hållit sig välgörande fri
från alla doktrinära synpunkter”. Därför har
marxismens inflytande icke blivit så
steriliserande, som Brisman teoretiskt ansett sig
kunna vänta.
Till dessa kommentarer vilja vi foga
några reflexioner, betonande att vad
som här nedan lämnas oanmärkt ieke
därför får anses överensstämma med
vår egen uppfattning.
”Socialdemokratin är ej blott en
vilje- utan även en trossak” —
alldeles riktigt, om man med tro förstår
en på modernt socialvetenskaplig
grund vilande, omsorgsfullt
genomtänkt åsikt om samhällets struktur oeh
utvecklingstendenser. Att göra detta
till ett skiljemärke mellan
socialdemokratin och övriga partier är ju
tämligen hårt mot de sistnämnda. Men
åtminstone så tillvida som de b e s t r
i-d a. våra allmänna grundsatser, torde
väl även de vara förenade om vissa
”trosläror”. Menar vår ärade
kritiker, att den teoretiska
grundläggningen av det praktiska programmet är
m e r a utmärkande för oss än för
andra. ha vi naturligtvis intet att
invända.
Ett sådant teoretiskt program skulle
icke vara nödvändigt t Ja, nog kan
man utmärka partiets slutmål och
särställning därförutan. Men
socialdemokratin har icke blott att u p
p-ställa slutmål ittan även att
realisera dem. Varje rörelse, som vill
omsätta sin åskådning i praktisk
verklighet. behöver göra sig förtrogen med
möjligheterna därför. Ett
sådant behov föreligger ju ej för
partier ”på det beståendes grund”,
ty det som existerar, är ju
alltid möjligt. Men att undersöka
möjilgheterna för en ny social
åskådnings realiserande, det är att stu-
dera samhällets nuvarande struktur
oeh historiska utveckling. Endast ur
det som var och är kan dragas
hållbara slutsatser 0111 det som kan bliva.
Vi vidhålla därför det nödvändiga
sammanhanget mellan våra allmänna
grundsatser och vårt praktiska
handlingsprogram.
Ar det berättigat karaktärisera
denna marxistiska socialism som en
resignationens lära. ja. som ren ekonomisk
fatalism? Det beror naturligtvis pä
vad man inlägger för betydelse i den
sociala ”utvecklingen”.
Att döma av Brismans framställning
måste hans utvecklingsbegrepp vara
ett väsentligen annat än det, som
ligger bakom socialismens allmänna
grundsatser. Han lägger i marxismens
mun talet om en utveckling ”av
sig själv” (kurs. av oss), utan
vilken all kamp är förgäves, och att
människorna ej äro herrar över
utvecklingen och deras strävanden
betydelselösa (kursiv, av oss). Ja, det
hela förefaller Brisman lika
paradoxalt som att bilda ett parti för att
få solen att gå. upp oeh ned! Vi äro
tacksamma för denna bild, ty den
säger mer än volymer om hur vår
kommentator har fattat marxismens
ut-vecklingstanke. Marxismen skulle allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
